Det finns många gamla byggnader som står tomma och oanvända på gårdar runt om i landet. Att bygga om dem till spannmålslager kan vara en god idé.

Företaget Farm Mac i Asmundtorp är en av dem som specialiserat sig på spannmålshantering med lite mer okonventionell teknik. Vi har tidigare i denna tidning skrivit om deras maskiner för att lagra spannmål i en gastät silokorv på marken. Ett system som har den fördelen att det kräver liten investering i fasta anläggningar.
Ett annat sätt för den som vill hålla nere investeringskostnaden är att utnyttja byggnader som redan finns på gården.
Det är ganska vanligt att det finns gamla byggnader som tidigare använts för animalieproduktion, men som tagits ur drift då de inte längre har ändamålsenliga mått för denna produktion.
Om byggnaderna har tillräckligt bra fasad och takbeklädnad kan de till en rimligkostnad byggas om till spannmålslager eller kanske till en mindre effektiv kalluftstork.
Det blir då ett planlager där spannmålen lagras direkt på marken och med väggarna som sidostöd. Ofta är väggarna för dåliga för att klara spannmålslasterna och då gjuter man en ny vägg eller sätter en ny speciell planlagervägg av plåt innanför den befintliga så man får en konstruktion som påminner om en plansilo för grovfoder.
I golvet placerar man tvärgående luftkanaler med ett avstånd på 0,8 till 4 meter och gjuter emellan. Det kortare avståndet om man ska ha torkeffekt och det längre avståndet om kanalerna endast är för att kyla spannmålen. Dessa täcks med körbar plåt med små hål igenom vilka luften kan passera upp i spannmålen.
Längs långsidan på byggnaden gräver man ner ett PVC-rör med T-rör så alla luftkanaler kan anslutas. Mellan T-röret och kanalen har man ett skott så man kan stänga och öppna för luften i varje kanal för sig.
Ett annat system är att gräva ner en luftkanal på 1,8 x 1,0 meter i mitten av huset eller mellan två fack och därifrån leder man luften åt höger och vänster ut i golvkanalerna. Denna längsgående kanal är så stor att man kan gå ner i den och där öppna och stänga skott för att fördela luften till rätt kanaler.
En eldriven fläkt placeras i ena änden av PVC-röret eller kanalen och nu har man ett planlager för spannmål där man kan kyla eller torka och hålla kontroll på temperaturen under lagringen. Vid torkning åtgår betydligt större mängd luft varför fläkten måste vara större.
Plåtarna med lufthål håller för att köra över med vagnar och lastmaskin.
Enligt Krister Wiengren på FarmMac är det viktigt att man är noga vid gjutningen så körplåtar och betonggolv hamnar i jämn nivå så man enkelt kan köra med skopan vid utlastning. Likaså ska ytterväggarna vara släta med en jämn kant mot marken så det inte hamnar spannmål i skrymslen.
Eventuella otätheter upp mot tak och vid takskägg tätas med finmaskigt när så fåglar inte kan ta sig in och i gaveln på byggnaden monterar man en tät port, typ vikport.
Krister Wiengren säger att hur stor investering det blir beror helt och hållet på hur tätt man vill ha mellan luftkanalerna, var kulverten ska placeras och hur mycket man behöver förstärka väggarna.
– Det vi vet är att det oftast blir billigare än att bygga nytt.
Men för en äldre byggnad på 400 kvadratmeter som förstärks med plåt i väggarna, en utvändig kulvert med fläkt och 4 meter mellan luftkanalerna samt en ny vikport i gaveln är ett riktpris cirka 500 000 kronor inklusive montering och gjutning.
Med hjälp av en lastmaskin med teleskoparm eller förlängningsarm för man enkelt upp spannmål så man när takfoten i höjd och är byggnaden 4 meter hög, med ovan golvyta, får man därmed in 1 600 kubikmeter spannål, cirka 1 200 ton i en sådan byggnad. Med en avskrivningstid på 35 år, vilket är fullt rimligt och 5 procent ränta ger det en kostnad på 2 öre per kg spannmål och år i lagringskostnad.
– Det är ju helt okej och samtidigt har man fått nytta av byggnader som tidigare bara stod som ett problem på gården, menar Krister Wiengren.
En fördel med ett planlager för spannmål i jämförelse med en rund silos är att den förstnämnda anläggningen även kan användas till annat. Vid behov kan man ställa in halmbalar och säckar med gödsel eller utsäde i utrymmet och man kan även ställa maskiner där.
För den som vill investera mindre än så finns system där man lägger teleskopiska luftrör på golvet och tippar spannmålen över dessa. Det blir betydligt billigare och är ett bra alternativ om det redan finns ett slätt och bra betonggolv, men systemet med rör uppe på golvet innebär även mer arbete både när man lastar in och ut spannmål.
Om lagret byggs för enbart kylning krävs att man lagrar in torkad spannmål och kompletterar man ovan konstruktion med en mobil spannmålstork har man en komplett anläggning utan att man plöjt ner stora belopp i fast egendom.
– En mobil spannmålstork kan man ju alltid sälja om driften förändras på gården.
Farm Mac har mobila torkar från företaget Pedrotti med storlek från 10 till 42 ton. Vid torkning från 21 till 16 procent är kapaciteten på en 27-tons maskin cirka 6 ton per timme. Den modellen heter Large 270 och kostar cirka 750 000 kronor i grundutförande för svenska förhållanden.

Fakta: Farm Mac
Ägare: Krister Wiengren och Per Christerson
Agenturer: Pedrotti mobiltorkar, Schmeltzer luft- och kylkanaler samt lagringslösningar för planlager. Eurobagging för gastät lagring i slang. Cestari fältvagnar med skruv. Silofor spannmålssilos
Omsättning: 20 miljoner kronor
Anställda: 4 utöver ägarna