Spannmålsmarknaden går mot en period med högre priser och stor osäkerhet. Torka har minskat årets skördar i Europa och USA samtidigt som konsumtionen nu överstiger produktionen och lagren börjar minska.

International Grains Council, IGC, räknar med att världens produktion av spannmål, exklusive ris, landar på 2 421,8 miljoner ton under säsongen 2026/27 medan konsumtionen blir 2 447,8 miljoner ton. Det innebär att drygt 26 miljoner ton tas från lagren och att utgående lager minskar från 636,2 till 609,2 miljoner ton. I juni bedömde IGC dessutom att lagren hos de stora exportörerna skulle minska med omkring 9 procent. Samtidigt har vädret slagit hårt mot årets produktion. EU:s forskningscentrum JRC har sänkt skördeprognoserna för höstgrödor med 1–4 procent efter återkommande värmeböljor och bedömer den totala spannmålsskörden i EU till omkring 1 procent under femårsgenomsnittet. USA:s veteskörd väntas enligt USDA bli den minsta sedan 1970/71. För majs är situationen liknande i delar av Europa, där extrem värme och torka har sänkt skördepotentialen. Det ger stöd åt priserna, men utvecklingen blir sannolikt inte spikrak. Den stora kortsiktiga jokerfaktorn är Svarta havet. Ryska och ukrainska spannmålsleveranser har störts kraftigt av attacker mot hamnar, fartyg och exportinfrastruktur. Ukrainas spannmålsexport föll med omkring 76 procent i augusti jämfört med året före och även rysk export påverkas. Det har redan gett en tydlig premie på börsen. Men spannmålen är inte borta. Den finns kvar i Ryssland och Ukraina och kan säljas när exportvägarna åter fungerar, vilket innebär att ett bättre säkerhetsläge snabbt kan få priserna att falla tillbaka. USDA har just därför sänkt exportprognoserna för Ryssland och Ukraina men samtidigt höjt den globala prognosen för utgående vetelager, eftersom en del av den spannmål som inte kan exporteras ligger kvar i dessa länder. På längre sikt tillkommer väderriskerna. Den amerikanska vädermyndigheten bedömer nu sannolikheten för en mycket stark El Niño under hösten och vintern 2026/27 till över 90 procent, med 69 procents sannolikhet för ett historiskt starkt fenomen. El Niño kan ge torka i bland annat Australien och delar av Asien samt förändrade nederbördsmönster i Amerika, vilket ökar risken för problem med 2027 års skörd. Effekten är dock inte entydig i alla odlingsområden och bör därför ses som en riskpremie snarare än en säker prognos. Marknaden börjar redan värdera in en del av detta. På Euronext låg veteterminerna i slutet av juni kring 213 euro per ton för december 2026, 223 euro för december 2027 och drygt 228 euro för mars 2028, vilket visar att marknaden räknar med ett relativt högt pris även långt fram. Sammantaget talar det för fortsatt starka och volatila spannmålspriser under hösten 2026 och vintern 2026/27. Om exporterna från Svarta havet återhämtar sig kan en del av den nuvarande prisuppgången försvinna, men om logistiken fortsätter att fungera dåligt samtidigt som lagren minskar blir uppgången betydligt svårare att stoppa. Inför 2027 års skörd finns därför en tydlig uppåtrisk, särskilt om El Niño leder till lägre skördar. Mot vintern 2027/28 är bilden mer osäker, men terminsmarknaden visar redan ett pris som ligger kvar över 220 euro per ton. Det mest sannolika är därför inte en rak prisuppgång utan en marknad med stora svängningar där varje besked om väder, exportflöden och lager får stor betydelse.