Den analysen gör danska Agrocura. I en artikel i danska Effektrivt Landbrug beskriver de vetemarknaden där man sedan sextiotalet sett ett tydligt samband mellan årets produktion, konsumtion och pris. 

När produktionen är större än konsumtionen faller priset och tvärt om. Förhållandet kan då inte mätas i miljoner ton utan i procent då 10 miljoner ton upp eller ner hade betydligt större påverkan på sextiotalet än i dag, när skördar och konsumtion av vete i världen är betydligt större.
I år har det blivit en rekordskörd av spannmål i världen och den är något större än säsongens konsumtion, därmed är det naturligt att priset faller, något som har skett under hela 2025, om man drar ut kurvan. Vissa rörelser upp har nämligen skett, men i det långa loppet har det varit prisfall i år.
Att priset stigit lite de senaste veckorna, och troligtvis fortsätter svagt upp under vintern för att sen falla tillbaka inför skörden 2026 är också normalt om man ser det historiskt.
Även olika geopolitiska händelser kan påverka priset, men endast kortsiktigt enligt Agrocura, om förhållandet mellan produktion och konsumtion inte ändrats.
Ett exempel på det var när Ryssland invaderade Ukraina i början av år 2022. Då steg priserna rejält trots att produktionen var större än konsumtionen. När marknaden efter ett tag vant sig vid konflikten föll dock priserna tillbaka.
Att vi ska få tillbaka de priser som rådde våren år 2022 är naturligtvis växtodlarens dröm, men mycket osannolikt. Då måste något ske som tar marknaden med överraskning och som är ännu värre än den ryska invasionen.

Dagens pris för vete runt 200 euro per ton på Matif får sannolikt ses som ett normalt pris.

Vad sker då framåt?
Ja att skördarna ska slå rekord år efter år är naturligtvis osannolikt, något som behövs då vi blir fler och fler i världen och konsumtionen ökar konstant.
Den odlingsbara arealen i världen minskar konstant och även klimatförändringar ställer till det. Samtidigt förfinas odlingstekniken hela tiden vilket driver större skördar.

Små lager
Världslagren av spannmål är just nu historiskt små, något som talar för en prisuppgång. Men världslagren har minskat kontinuerligt i över 15 år och marknaden verkar inte se det som en risk och något som får upp priset.
Stora investerare påverkar också mycket. När stora investerare inte tror på aktier och räntor måste pengarna placeras i något annat, exempelvis råvaror som spannmål. Köper stora investerare terminer med långa kontrakt på Chicago Board of Trade och Matif i Paris stiger priset oavsett produktion, konsumtion och lager.