Uppgången av utrikeshandeln med varor var särskilt stark under tredje kvartalet. Exporten av verkstadsvaror ökade då med 12 procent och energivaror med 53 procent i värde. Volymmässigt var ökningen för verkstadsvaror på 8,3 procent och energivaror på drygt 3,4 procent. Skogsvaror, mineralvaror och kemivaror minskade i volym jämfört med tredje kvartalet 2017. Även på importsidan finns stora skillnader mellan volym och värde. Importökningen i värde var närmare 13 procent medan ökningen i volym stannade på 2,1 procent.
I rapporten ägnar Kommerskollegium ett särskilt avsnitt åt pris- och växelkurseffekter på värdet av svensk utrikeshandel. Huvudslutsatsen är att en svagare krona och ökade energivarupriser på världsmarknaden kan förklara en stor del av den svenska handelsutvecklingen, särskilt under tredje kvartalet.
Sveriges tjänstehandel gav under de tre första kvartalen ett positivt netto på 14 miljarder vilket är cirka 22 miljarder mindre än motsvarande period 2017. Minskningen är ett resultat av att tjänsteexporten minskade med 1,4 procent medan tjänsteimporten ökade med 3,6 procent. |