Under de senaste månaderna har det rapporterats om att många lantbrukare planerar att dra ner sin produktion framöver och en av anledningarna är de kraftiga kostnadsökningarna. Problemen har hamnat på politikernas bord och ett stödpaket för den hårt drabbade lantbruksnäringen har klubbats igenom i förra veckan.
Men allt är långt ifrån nattsvart.
Landshypotek har låtit göra en undersökning bland svenska lantbrukare och i den framgår det att svenska lantbrukare vill satsa på sina verksamheter och ser stora möjligheter i att investera i underhåll av byggnader och maskiner.

Ungefär hälften (51 %) av Sveriges lantbrukare med över 50 hektar åker samt heltidsbönder (48 %) svarar att de skulle vilja återinvestera ett eventuellt överskott. Allra mest utmärker sig investeringsviljan bland större djurhållare, där nästan sex av tio (58 %) svarat att de vill investera.

– Vi har under en längre tid sett att det finns en stor investeringsvilja och god framtidstro bland svenska lantbrukare. Den här undersökningen bekräftar att det finns en stark motivation att utveckla och satsa på verksamheten, särskilt bland de större lantbruksföretagen, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank.

Utlåningen har också ökat till lantbruket. Tillväxten på marknaden för utlåning med jord- och skogsfastighet som säkerhet har legat över 5,5 % under hösten 2021.

Under den senaste tiden har dock lantbruksföretagarna mött dramatiska kostnadsökningar, bl.a. när det gäller insatsvaror. Nuläget är tufft och framtiden har blivit mer osäker.

– Det går ännu inte att bedöma de ekonomiska konsekvenserna fullt ut av det som nu sker. Lantbruksföretagare är vana vid att hantera årsvariationer ur flera aspekter, men de ökade kostnaderna för insatsvaror och risk för stigande räntor kan innebära en lägre investeringsvilja under 2022. Vi är väl rustade för att kunna stötta och bedöma läget och i en tät dialog med kunderna ta till vara de möjligheter som finns, säger Per Lindblad.

Varit en stark trend under flera år
Resultatet från undersökningen bekräftar en stark potential och vad som varit en trend över en längre tid. Den genomsnittliga investeringsviljan bland Sveriges lantbruksföretagare har ökat från hösten 2019 till hösten 2021. Vilket innebär att den senaste mätningen från hösten 2021 är den högsta noteringen sedan 2012, då frågan började ställas. Hösten 2019 svarade drygt var tredje lantbrukare (35 %) att de ville investera, medan motsvarande andel hösten 2021 var drygt fyra av tio (41 %).

Vad som var ännu starkare i höstas var viljan att lägga ett överskott på underhåll av till exempel byggnader och maskiner, vilket nästan hälften (49 %) av lantbrukarna svarade. De var den högsta nivån sedan 2012.

Intresset för att satsa på verksamheten märks också i att viljan att amortera har minskat kraftigt sedan 2019 då en tredjedel (30 %) svarade att de vill amortera. Hösten 2021 var andelen som svarade att de vill amortera knappt en femtedel (19 %), vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna startade 2012. Intresset för konsumtion är på en fortsatt mycket låg nivå (3 %), också den lägsta noteringen sedan 2012. Amorteringsviljan har såldes sjunkit till förmån för att investera och göra underhåll.

– Det är bra att amortera men svaren tyder på att man känner sig relativt sett tryggare finansiellt och har en större framtidstro, vilket är positivt. Som lantbrukare handlar det om att ta vara på platsen, utveckla och göra det bästa av de förutsättningar man har. Det är en stark kraft för Sverige om vi kan dra nytta av lantbruksföretagarnas investeringsvilja, säger Per Lindblad.

Om undersökningen
Frågorna är ställda på uppdrag Landshypotek Bank och har ingått i en postal enkät – Sveriges Lantbruk – genomförd av Landja Marknadsanalys som gått ut till 1 000 bönder varje vår och höst sedan 1973. Mätningen är representativ för alla svenska lantbruksföretagare med över 10 hektar åker hösten 2021.

Landshypotek har även brutit ner denna undersökning på regional nivå och då fått fram följande fakta:

Örebro: Lantbrukare vill satsa på sina verksamheter
Trots orosmoln märks en stark vilja bland lantbruksföretagare i Örebro län att investera i sina verksamheter. Det säger Lars-Johan Merin, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Örebro.
– Det finns en stark vilja bland lantbruksföretagen här i regionen att utveckla verksamheten. Flera investeringar i spannmålsanläggningar stod klara inför skörden 2021 då man vill göra sig mer oberoende av prisutvecklingen på spannmålsmarknaden. Det är några riktigt stora framtidssatsningar i djurproduktion i “pipen”. Då de är planerade sedan flera år tillbaka påverkas de inte av dagens volatila priser, säger Lars-Johan Merin, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Örebro.
– Om vi ser till Örebrotrakten så är min bild att fastighetsaffärer och generationsskiften fortsätter i oförminskad takt. Duktiga landsbygdsföretagare har manövrerat sig fram med spridda inköp av insatsvaror och försäljning av växtodlingsprodukter till nuvarande goda priser, säger Lars-Johan Merin som själv är lantbrukare i Fellingsbro.
Samtidigt osäkrare läge för många

– Många djurgårdar har stor andel egenproducerat foder och när allt foder inte behöver köpas in är påverkan på likviditeten mindre. Men det finns en stor osäkerhet då vi är i lågsäsong nu och inget bränsle eller gödsel förbrukas. Det finns de som inte köpt in gödsel ännu. Lantbruksföretagarna har helt enkelt inte realiserat den höga kostnadsnivån fullt ut ännu, säger Lars-Johan Merin.

En viktig näring för regionen
Lantbrukssektorn i Örebro län domineras av spannmålsodlare, då länet bland annat har gynnsamma växtodlingsbetingelser. Avkastningen per hektar har under de senaste fem åren i genomsnitt varit den högsta i Mellansverige. Lantbruk i länet med djurhållning finns i större utsträckning i skogs- och mellanbygd. De flesta lantbruken har även skog.

Skåne: Spretigt läge för lantbrukare
Den senaste tidens kraftiga kostnadsökningar på insatsvaror innebär stora påfrestningar för många lantbrukare i Skåne. Samtidigt går det bra för en del. ”Det är ett tufft och varierat läge”, säger Stig Lundström, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Skåne.

– Vi ser att det går fortsatt bra för vissa, till exempel växtodlare med betor och raps. För andra, särskilt grisproducenter, är läget betydligt tuffare. Även mjölkproducenter riskerar att få det svårare då de höjda kostnaderna för foder, diesel och konstgödsel gör det dyrare att producera vallfoder, säger Stig Lundström, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Skåne.

”Prata med andra lantbrukare”
Stig Lundström lyfter fram att det är viktigt, särskilt när man upplever svårigheter, att ta hjälp av och prata med andra som är kunniga inom lantbruk. Dels för att känna att man inte är ensam med sina utmaningar, dels för att se vad det finns för lösningar.

– För många lantbrukare kan det lätt kännas ensamt när man stöter på tuffare tider, men då är det också viktigt att ha nån att bolla med. Tillsammans med andra kunniga går det ofta att se lösningar för en i grunden sund verksamhet. Prata med andra lantbrukare, prata med din bankkontakt specialiserad på jord och skog, betonar Stig Lundström, som till vardags också är skogsbrukare i Östra Göinge.

– Det finns en stor oro hos många nu. Men jag tror också att många ändå känner en trygghet i att svensk livsmedelsproduktion står på en stabil grund. Nu gäller det att se tiden an och samtidigt se vad man kan göra för förändringar i sin egen verksamhet för att kanske till och med komma starkare ur denna tuffa tid, säger Marianne Andersson, som är vice ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i Skåne och tidigare ordförande för LRF Skåne. Marianne som gemensamt med sin make bedriver växtodling på Söderslätt utanför Trelleborg, säger att deras egen verksamhet kommit starkare ur hårda prövningar efter att de gjort nödvändiga förändringar.

Skånes viktigaste näring
Lantbrukssektorn är Skånes viktigaste näring. I regionens södra delar odlas främst spannmål, betor, potatis och raps på de öppna fälten. Runt Kristianstad finns mycket grönsaksodlingar. I norra delen är det mycket vallodling som blir djurfoder.

Östergötland: Fortsatt vilja bland lantbrukare i att investera
Trots ökad osäkerhet märks ett fortsatt intresse bland lantbruksföretagare i Östergötland att investera. Det säger Johan von Kantzow, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Östgöta.

– Jag upplever ett fortsatt intresse bland mina lantbrukskollegor i regionen att investera; särskilt i ny teknik som både bidrar till en mer rationell och långsiktigt hållbar verksamhet. Tron på att äga jord och skog är fortsatt stark och har ännu inte dämpats av aviserade räntehöjningar eller stigande råvarupriser, säger Johan von Kantzow, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i Östergötland och lantbrukare utanför Söderköping.

Samtidigt osäkrare läge för många
– Sett till oss här i Östergötland märker jag att något fler börjar bli försiktiga med nya investeringar inom djurproduktion. Det är troligen en konsekvens av högre räntor och råvarupriser, men också av ökade regelkrav, arbetskraftsbrist och risken för sjukdomar, som svinpest och fågelinfluensa, säger Johan von Kantzow.

– Den svåra biten är om kostnadsökningarna kommer att kunna tas ut i höjda priser i konsumentledet och därmed bättre på balansräkningen för oss producenter. Innan den balansen uppnås lever många jordbruksföretagare med en tuff likviditetssituation, säger Johan.

En viktig näring för Östergötland
Östergötland har den tredje största jordbruksarealen i landet. Samtidigt har länet varierande möjligheter för jordbruk, vilket speglas i typen av produktion. Omkring en tredjedel av länets lantbrukare har växtodling, en tredjedel djurproduktion och en tredjedel blandad produktion eller småbruk. Närheten till industri ger också fler möjligheter. Lantbruket och livsmedelsindustrin i regionen har en nettoomsättning på omkring 17 miljarder kronor och ger arbetstillfällen för cirka 4 200 personer.

Gotland: Stark investeringsvilja men nu tuffare för många

Den senaste tidens kraftiga kostnadsökningar på bland annat el och diesel innebär tuffa påfrestningar för gotländska lantbruksföretagare. Men samtidigt som många avvaktar med satsningar finns ett stort intresse för att investera i solceller.

– Investeringsviljan finns, men det höga kostnadsläget på insatsvaror gör att många lantbrukare skjuter upp sina investeringar. Jag bedömer att det kan bli en växande ekonomisk utmaning för flera av våra gotländska lantbrukare, säger Stefan Pettersson, kundansvarig på Landshypotek Bank i Visby.

Stefan Pettersson, som har mångårig erfarenhet inom lantbruksfinansiering på Gotland, konstaterar att det ändå finns branscher som har fått en del av kostnadsökningarna täckta av högre priser på sina produkter. Det gäller främst de som producerar mjölk, spannmål och oljeväxter.

– De höga elpriserna slår särskilt hårt mot djurproduktionen, som förbrukar stora mängder el. Gödelpriserna är på rekordnivåer, och det finns de lantbrukare som ännu inte handlat upp årets behov. Kött- och äggproducenter drabbas även av dyrare foder, säger Stefan Pettersson.

De investeringar som nu är mest aktuella är framförallt sådana som kan sänka kostnaderna. Det höga kostnadsläget på el och diesel har till exempel ökat intresset för att investera i solceller.

– Det har varit ett stort intresse för att investera i solceller och det lär inte bli mindre framöver. Allt fler ser värdet av att bli mindre sårbara av kraftiga prisfluktuationer på energisidan, berättar Stefan Pettersson.

På längre sikt ser han att det fortfarande finns en tydlig framtidstro inom lantbruket på Gotland. Många generationsskiften har genomförts och är under planering.

Viktig näring för Gotland
Länet har den största andelen jordbruksareal i förhållande till sin befolkningsstorlek. Lantbruket och livsmedelsindustrin i länet skapar drygt 1 000 heltidsjobb, vilket också är den högsta siffran i landet i förhållande till invånarantal. Utmärkande för Gotland är också en hög andel grönsaksodlare och en relativt stor mjölk- och nötköttsproduktion. Därutöver är lantbruksföretagen en viktig motor för andra serviceyrken i närområdet.