Enligt en ny rapport från konsultfirman Macklean växer marknaden för växtbaserade proteinprodukter i rekordfart. Utvecklingen väntas öka de närmaste åren.

En ökad efterfrågan från konsumenterna är tydlig. Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har vuxit med nästan 16 procent per år de senaste tre åren. Det handlar om produkter som växtbaserat kött eller köttsubstitut och andra gröna alternativ.

I dagsläget är andelen svenska råvaror liten i de växtbaserade proteinprodukter som finns på marknaden. Istället dominerar importerad soja. Samtidigt visar en ny rapport att det finns ett stort intresse för produkter med svensk råvara, förutsatt att priset och kvaliteten är det rätta.

En lantbrukare som ser möjligheter i att möta efterfrågan är växtodlaren Fredrik Andersson på Sävgården utanför Arboga.

– Vi tar intryck av efterfrågan på växtbaserat protein och försöker sedan testa att få till en bra växtföljd på gården.

Under förra året testade Fredrik Andersson provodlingar med bland annat sötlupiner och linser. Men än så länge är resterande livsmedelskedja lite för outvecklad för att möta efterfrågan från konsumenterna. Även rapporten från Macklean visar på brister i förädlingsledet.

– Det är en marknad som måste byggas upp. Vi behöver ha en industri som fungerar i resterande led, där är vi inte än. Men man måste börja någonstans, säger Fredrik Andersson.

Rapporten är gjord av konsultfirman Macklean på uppdrag av LRF Växtodling. Sveriges totala produktion av baljväxter uppgick 2017 till 205 000 ton. De vanligaste grödorna är ärta och åkerböna. Merparten används som foder. Av de baljväxter som används till humankonsumtion är gröna ärter (även kallat konservärter) vanligast, med en skörd på cirka 12 000 ton. Även spannmål och oljeväxter är relevanta eftersom de har relativt högt proteinvärde.

Rapporten finns i sin helhet på www.lrf.se