Gräsogräset renkavle är ett ökande problem i Östergötland och för att råda bot på det, tog några grannar i östra delen av länet kontakt med Hushållningssällskapet, som då startade upp två ERFA-grupper med fokus på det besvärliga gräset. Vi har pratat med Ida Petersson som är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland och den som leder ERFA-grupperna.

– Renkavle finns i flera områden i Östergötland och problematiken har ökat från förekomst på enstaka gårdar till flera områden och det har skett en väsentlig ökning under de senaste fem åren. Runt millennieskiftet såg man den första renkavlen i länet. Tyvärr finns det förmodligen även de som har renkavle utan att veta om det.

– Vi på Hushållningssällskapet i Östergötland har startat upp två ERFA-grupper, en i västra delarna av länet och en i östra, med cirka 15 deltagare per grupp. Grupperna täcker avgränsade områden och vi försöker få grannar att utbyta erfarenheter och samarbeta med varandra för att få renkavlen under kontroll. Detta istället för att det ska uppstå konflikter mellan grannarna. Ett annat syfte med grupperna är att sprida kunskapen om renkavle, så att lantbrukarna kan agera direkt när de får in det på sina fält så att renkavlen inte sprids vidare.

– Hittills har vi haft två möten. Det första var digitalt och vi gick igenom det teoretiska kring renkavlen, som ogräsets biologi, hur den sprids, hur ser den ut, de ekonomiska konsekvenser ett angrepp kan innebära samt förebyggande åtgärder. På övriga träffar är tanken att vi ska bryta ner varje del och gå på djupet. Det andra mötet var ute i fält och temat var kemisk bekämpning. Eftersom renkavlen är svår att känna igen som liten, hade vi bland annat även identifieringsövningar. Vi har planerat för tre träffar till med olika teman.

– Mötena har haft en väldigt positiv ton och alla deltagare har varit mycket intresserade och aktiva och det har mer varit en öppen diskussion än en föreläsning. Även Leif Johansson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket, har varit delaktig på träffarna.

– Den östra gruppen, som är belägen i Norsholm och Skärkind, startades upp på eget initiativ av lantbrukare i området, och vi bjöd in deras grannar. Den västra gruppen täcker ett större område och är belägen mellan Väderstad och Ödeshög. Det finns renkavle i området men man har tidigare inte haft kontroll på hur stor förekomsten varit och vilka gårdar som var drabbade. Det skulle behövas fler ERFA-grupper för att täcka upp renkavleförekomst i andra områden i länet, bland annat runt Vadstena och Linghem samt på Vikbolandet.

– När vi pratar bekämpning är det inte bara kemisk bekämpning, trots att många lantbrukare tror att man löser problemet med herbicider, precis som man gör med åkerven och flyghavre, men här har vi resistensproblematiken som ställer till det och det gör att herbicider kommer i sista hand. Bättre och säkrare åtgärder än herbicider är att så mer vårsådda grödor, även om trenden är att lantbrukarna vill etablera så mycket som möjligt på hösten. Även anpassad jordbearbetning och senare sådd är effektivt mot renkavle. En annan viktig åtgärd är att gå ut i sina fält för att hitta de första plantorna och då agera direkt. Vi måste tänka på hela IPM-cirkeln; Förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp.

– En annan åtgärd är maskinhygien, att se till att maskinerna är rena när man byter fält. Här är det viktigt att lantbrukarna ställer krav på maskinstationerna, men en fråga som då ställs är vem som ska betala för stilleståndet som uppstår på grund av den mer noggranna rengöringen? Det är viktigt att ha en dialog om detta.

– Några av de åtgärder som rekommenderas är att man blåser ur tröskan och att man ser till att det inte finns någon bal kvar i pressen när man byter fält eller gård. Det är även bra att notera var på fältet man börjar köra, så att man kan ha extra bevakning där, ifall det följt med renkavlefrön med maskinen.

– Det är viktigt att hela branschen jobbar tillsammans i kampen mot renkavlen. Vi har kontakt med återförsäljare och även andra rådgivningsföretag här i Östergötland. Det finns ett stort behov av rådgivning och kunskapsbehovet kring renkavlen är stort, och vi här i Östergötland har inte samma erfarenhet som man har nere i Skåne, och vi vill inte heller ha den.

– ERFA-grupperna finansieras av Greppa Näringen.