Denna veckan kom NilehnTeknik nummer 4 ut och vi har redan fått många samtal om artiklar i den. En av dem som ringde var mycket positiv till att allt fler inom lantbruket arbetar som konsulter med F-skatt i stället för att vara anställda.
– Vi behöver fler som tänker så eftersom det är ett flexibelt system och innebär att det är enklare att komma ut på arbetsmarknaden. Detta gäller både unga och äldre personer, sa han.
Men han lade till en intressant brasklapp och det gäller försäkringar och ansvar. Det är stor skillnad på att vara anställd och att arbeta åt någon som konsult. Det räcker inte att man fakturerar en summa som stämmer överens med normal lön spetsat med egenavgifter och moms. Är man F-skattare och därmed uppdragstagare måste man själv ornda med försäkringar. Skulle man råka ut för en olycka när man kör uppdragsgivarens fordon får man själv betala självrisken. Det samma gäller om man skadar sig själv eller andra.
Den som arbetar som konsult måste således se över sitt försäkringsskydd innan man påbörjar sin verksamhet.

Här kommer hela den artikel som är med i NilehnTeknik nummer 4-2010.

Konsulter – inte bara på kontoren (rubrik)
Allt fler maskinförare kör med F-skatt i stället för att vara anställda. Fördelarna är många. För båda parter blir det mer flexibelt, var och en tar sina risker och inte minst viktigt, det blir lönsammare.

Anders Gertsson, lantbrukare och maskinstationsägare i Skåne, har behov av mycket arbetskraft vår och höst men inte lika mycket på sommaren och vintern. Under högsäsongen har han därför upp till sex personer engagerade i företaget, alla med egna företag och F-skatt. Det innebär att Anders Gertsson kommit överens om ett pris per timme för det jobb F-skattaren utför hos honom och varje månad skickar uppdragstagaren en faktura.
– Jag slipper göra löner och betalar bara fakturorna när jag betalar annat, jag slipper hålla reda på semesterlöner och semesteruttag, behöver inte redovisa källskatt och löneskatt och jag slipper risken om någon blir sjuk. Det är på det hela taget mycket praktiskt.
Nackdelen är att man får göra alla tråkiga jobb själv. Det är lätt för F-skattarna att säga att de inte har tid när man frågar om ett lite sämre arbete som behöver bli utfört.
– Man måste således vara inställd på att sopa ut det sista ur spannmålssilon själv när man tillämpar detta system, konstaterar Anders Gertsson.
Det finns även pengar att tjäna för båda parter.
Om ett företag har en anställd betalar man 31,42 procent av lönen i arbetsgivareavgift till Skatteverket, men om uppdragstagaren bedriver sitt företag som en enskild firma betalar denne endast 28,97 procent som egenavgifter. Differensen, 2,45 procent, utgör hela 7 350 kronor beräknat på en årslön om 300 000 kronor. Dessa pengar kan uppdragsgivaren och uppdragstagaren dela på.
För personer under 26 år är såväl arbetsgivaravgifterna som egenavgifterna mindre men här är differensen endast 0,42 procent, och för personer över 65 år är avgifterna exakt de samma.
Att teckna kollektivavtal är frivilligt, även om en del organisationer vill få oss att tro att det är obligatoriskt. Oavsett vilket så blir det aldrig tal om kostnader för eventuell kollektivanslutning när man bedriver samarbetet som uppdragsgivare och uppdragstagare och då den senare har F-skatt och eget företag. En del av kollektivavgiften går till pension, men inte hela. Med detta upplägg kan hela denna summa med fördel delas mellan de båda parterna utan att pensionen blir försämrad, förutsatt att uppdragstagaren gör egna pensionsplaceringar för sin del.
Göran Jakobsson har kört med F-skatt i många år. I fem år har han återkommit vår och höst till samma lantbrukare där han kör en Challenger bandtraktor för jordbearbetning och sådd. På vintern kör han snö, om det finns någon, åt en annan firma och när tillfälle ges, hjälper han ytterligare ett företag med att montera spannmålssilos. Göran Jakobsson tycker att det fungerar bra.
– Jag har blivit erbjuden fast anställning hos dem jag arbetar åt men vill ha det så här, säger han.

Göran Jakobsson fungerar som en anställd när han är hos en uppdragsgivare, men bedriver i själva verket ett företag och skickar därmed faktura på sitt arbete i stället för att få lön. Upplägget är flexibelt för båda parter.