Genom att kompletteringsgödsla med N-sensorn styr man kvävegivan i gördan exakt efter de behov som föreligger. Detta är en välkänd information och utrustningen har funnits på marknaden i många år.
Men nu ökar intresset. Det berättar Mattias Andersson på Data Växt, som säljer N-sensorn i Sverige. Det finns framförallt två anledningar, dels kan man numera söka investeringsstöd när man köper N-sensorn, dels är det många lantbrukare som fick för låga proteinvärden i spannmålen i år och därmed missade möjligheten att sälja korn till malt och vete till kvarn. Bakgrunden till detta är den stora skörden i år och därmed räckte inte kvävet till för att sätta protein. Med en N-sensor vid kompletteringsgivan hade troligtvis denna talat om att kvävegivan skulle vara större i år jämfört med ett normalår.
De flesta lantbrukare kör i dag en rak gödselgiva över hela fältet men forskning har visat att då träffar man bara rätt vad gäller optimal kvävegiva på cirka 20 procent av arealen, resten får för lite eller för mycket kväve, med liggsäd, skördeförluster eller näringsläckage som följd. Med N-sensorn kan man öka skörden med i snitt 3,1 procent genom bättre kväveutnyttjande.
På Greppa Näringen finns en kalkylator som innebär att man själv kan beräkna hur en N-sensor kan påverka ekonomin på den egna gårdens växtodling. Den når ni om ni klickar här.

Är en rak giva det rätta?