Det är hög tid att kompletteringsgödsla, men frågan om hur mycket mer kväve som behövs är svårare än vanligt att svara på. Osäkerhetsfaktorerna är många. Förlorade du kväve genom denitrifikation under regnen i våras? Finns outnyttjat kväve kvar i marken? Har skördepotentialen ändrats? Har markens kväveleverans avstannat helt på grund av torkan?

Frågorna ställs av Greppa Näringen som skriver att torrt väder har minskat markens kväveleverans och höstvetets upptag.
Senaste kvävemätningarna visar att nollrutorna på de flesta platser slutat leverera kväve. Mineraliseringen kräver ju markfukt, så vidare leverans kommer inte igång förrän det har regnat några mm. Endast på vattenhållande jordar eller på fält med möjlighet till bevattning har markens egen kväveleverans fortsatt.

Även kväveupptaget i gödslade fält var lägre under veckan som gick än tidigare under stråskjutningen. Men fortfarande är utvecklingen god och i flera fält hade kväveinnehållet i ovanjordisk grönmassa ökat med över 10 kg per ha. Utvecklingstakten har ökat och de flertalet fält är i stadium 39.

Tidig start på säsongen, men lägre upptag just nu
I en flerårssammanställning av kväveupptag ställt i relation till datum (diagram 2) ser vi tydligt att säsongen startade tidigare än genomsnittsåret och att årets medelvärde för första mätperioden ligger högt. Sedan planar kurvan ut redan andra veckan i maj.

Om vi istället jämför kväveupptag för olika utvecklingsstadier (diagram 3) börjar året högt, men avstannar vid DC 32.

Med tanke på att bestånden fortfarande ser fina ut och att det generellt finns många skott och axanlag borde kväveupptaget kunna komma igång igen bara de utlovade regnen kommer.

Tänk till inför kompletteringen – och vänta på regn
Utvecklingen går mycket fort nu och utvecklingsstadierna varierar mellan 37 och 43. De allra flesta fälten har gått in i DC39. Det är alltså hög tid att kompletteringsgödsla.

Det finns många olika saker att tänka på inför beslutet:

Finns outnyttjat kväve kvar i marken? Det finns en stor risk att delar av ammoniumkvävet i huvudgivan inte helt hunnit omvandlas till nitrat på grund av torrt väder. Särskilt om andra gödslingen gjordes lite sent.
Hur ser skördepotentialen ut? Ännu har vi inte kunnat konstatera skott- eller blomreduktion på grund av torkan. Men även andra aspekter ska vägas in. Sjukdomsangrepp till exempel.
Hur väl fungerar redskapen för bedömning av kvävebehovet?N-Testern är bra för att få koll på kvävekoncentrationen i grödan och den ger en god uppfattning om det finns ett kvävebehov. Däremot kan den ju inte ta hänsyn till eventuellt outnyttjat kväve i marken.
N-Sensor och satelliter är utmärkta redskap för att precisionssprida gödseln över fälten utifrån grödans grönhet. När du anväder dessa redskap är det viktigt att vara säker på att ljusa fläckar i grödan inte beror på annat än just kvävebrist. Torka, svampangrepp, svavel- eller manganbrist kan också ge utslag med dessa redskap.
Räcker nederbörd och markfukt till för att lösa ut kvävet ur gödselkornen och transportera nitratkvävet ner till rötterna? För att få god effekt av gödslingen krävs i storleksordningen 8 mm nederbörd, förutsatt att du gödslar med nitratkväve (Kalksalpeter).