En betydande mängd kväve riskerar att avdunsta när flytgödsel sprids på åkrarna. Det är dåligt för både gödseleffekten och miljön. Men med svavelsyra i gödseltanken minskar kväveförlusterna radikalt. Metoden fungerar särskilt bra på rötad flytgödsel från biogasproduktion.

Det är forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SLU och Agroväst som efter spridningsförsök i vall under våren och sommaren 2014, nu kan bekräfta de positiva effekterna av att surgöra flytgödsel vid spridning, en metod som används i Danmark, men ännu inte i Sverige.

När man tillsatte 1,7 liter svavelsyra per kubikmeter nötgödsel, minskade förlusten av ammoniakkväve vid spridning på våren med 50 procent. Med 3 liter syra per kubikmeter gödsel minskade kväveavgången vid spridning på sommaren med 75 procent. Och med 6 liter syra per kubikmeter rötad flytgödsel, minskade kväveförlusterna med över 90 procent både vid vår- och sommarspridningen. Doseringen inriktades på att sänka pH i gödseln till under 6.

Genom att tillsätta syra sänks pH-värdet och gödseln blir surare, och när gödseln får lägre pH minskar kväveförlusterna, säger Lena Rodhe, forskare vid JTI.

Möjligheten att minska förluster av ammoniakkväve genom surgörning är viktig, inte minst eftersom tillgången på rötad gödsel ökar när antalet biogasanläggningar blir allt fler. Rötad gödsel har betydligt högre pH än orötad gödsel, och det finns därför risk för att en stor del av kvävet kan avgå vid spridning av rötad obehandlad gödsel.

Men det är bra att kunna spara kväve i både rötad och orötad gödsel, eftersom man annars tappar växtnäring som måste köpas in i form av mineralgödsel, säger Lena Rodhe.

Även miljön vinner på mindre kväveläckage, eftersom kväve har övergödande och försurande effekt på mark och vatten. Man kan minska kväveförlusten även genom att bruka ner flytgödseln i jorden vid spridning, men endast en mycket liten del av flytgödselspridning till vall i Sverige sker med myllningsaggregat. Kanske för att detta kräver högre investerings- och underhållskostnader och högre dragkraftsbehov jämfört med band- eller bredspridning, tror Lena Rodhe.

I Danmark är det krav på att flytgödsel ska brukas ner, men tillåtet att i stället välja surgörning.

Surgörning ger hög spridningskapacitet och mindre grödskador, säger Lena Rodhe.

Det finns dock frågor som måste undersökas vidare, som hur marken påverkas på lång sikt, och hur man ska säkra arbetsmiljön så att de som jobbar med syran undviker frätskador. Ännu finns det inga återförsäljare av teknisk utrustning för surgörning i Sverige, men det är möjligt att köpa utrustning direkt från Danmark, något som kanske lämpar sig bäst för en maskinstation eller stor gård, menar Lena Rodhe.

Undersökningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), och har sammanställts i rapporten “Surgörning av nötflytgödsel – effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall”