Den 29 september infaller den Internationella matsvinnsdagen som uppmärksammar matsvinnet och dess påverkan på klimatet. Enligt en ny undersökning av HelloFresh slänger svenskar i genomsnitt 20 procent av sina inhandlade matvaror, till ett värde av nära 800 kronor per månad.

Matsvinnet har minskat sedan inflationen tog fart och räntorna stigit men ligger trots det på en hög nivå.
Men det finns många knep att ta till för att minska sitt matsvinn.
Internationella matsvinnsdagen, ett globalt initiativ som introducerades 2019 av FN, äger rum den 29 september. Matsvinnet står för mellan åtta och tio procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen och den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen.

Nära 800 kronor i soptunnan varje månad
Enligt en ny undersökning av HelloFresh och Censuswide spenderar svenskar i genomsnitt 3913 kr på mat i månaden. Ett belopp som trots det svåra ekonomiska omvärldsläget inte hade behövt vara så högt. En femtedel (20%) av maten som inhandlas, motsvarande 782 kr, hamnar nämligen i soptunnan.

– Det finns nog inget lättare sätt att bli mer klimatsmart än att sluta slänga mat. Oavsett vad det är eller hur råvaran är producerad så slänger man alla leds resurspåverkan när man släpper något i soptunnan. Det är rent slöseri med både naturens och egna tillgångar, säger Paul Svensson, stjärnkock och hållbarhetsförespråkare.

Utvecklingen verkar dock gå åt rätt håll. När HelloFresh undersökte matsvinnet för ett år sedan slängde svenskarna i genomsnitt 25 procent av den inhandlade maten, till ett värde av 840 kr.

– Höjda matkostnaderna och en tunnare plånbok till följd av ökade fasta kostnader har gjort oss mer medvetna om matsvinnet. Men vi har fortsatt en lång väg att gå. Att så mycket mat och pengar varje månad i onödan går till spillo är inte hållbart. Det finns däremot många knep att ta till för att minska hushållets matsvinn, säger Sara Hoffgaard, säger Sara Hoffgaard, matexpert på HelloFresh.

Paul Svenssons tips för att undvika matsvinn
För att hjälpa svenskarna att minska och ta kontroll över sitt matsvinn har Paul Svensson tagit fram några användbara tips:

Organisera smart i kylskåpet: Matens hållbarhet påverkas av kylskåpets olika temperaturzoner. Kylskåpsdörren är varmast och ska därför användas till mat som kan hålla länge, eller mat som du förbrukar snabbt. Den nedre hyllan är kallast och lämpar sig bäst för kött, fisk, fågel och oöppnade mejeriprodukter. Separera grönsaker och frukt för att undvika påskyndad mognad.

Planera måltider: Ha en bestämd dag där du planerar veckans måltider och portioner. Genom att planera i förväg får du större koll på hur mycket matvaror som behöver handlas och vad du redan har hemma. Genom att ha en plan undviker du också onödig spontanshopping.

Köp mat ofta: Att köpa storpack kan kännas mer ekonomiskt, men maten hinner lätt bli dålig innan den hinner ätas.

Titta, lukta, smaka: stirra dig inte blind på bäst-före-datum. Mat kan oftast användas lite längre än vad som står på förpackningen. Titta, lukta och smaka för att avgöra.

Dela upp och frys ner: Att laga storkok kan vara en bra idé, men bara om du äter upp all mat. Dela upp resterna och frys ner i matlådor.

Använd alla delar: Utforska nya recept och användningsområden för vanligtvis bortkastade matrester. Överbliven mat kan enkelt göras till exempelvis en omelett, wok eller smoothie. Låt fantasin flöda!