EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag till långtidsbudget för 2028–2034. Trots en total ökning av budgeten föreslås kraftiga nedskärningar av jordbruksstödet. I veckan presenterades också hur medlen ska fördelas mellan medlemsländerna. Det visar sig att Sverige blir förlorare i detta.

I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2028–2034. Trots en övergripande ökning av budgeten föreslås kraftiga nedskärningar för jordbrukssektorn. De öronmärkta medlen för jordbrukssektorn minskade.
Under onsdagen presenterade EU-kommissionen hur fördelningen av jordbruksmedel ska se ut mellan medlemsländerna.
– Sverige och svenska lantbrukare står som tydliga förlorare när de öronmärkta medlen för Sverige minskas med 25 procent jämfört med föregående period. Det i en tid då den svenska livsmedelsproduktionen borde stärkas, inte försvagas, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.

Det EU-kommissionen presenterat är en minskning med 25 procent från föregående period. Det innebär att Sverige tilldelas 5 miljarder euro från den föreslagna  budgeten. Detta är 1,69 procent av den totala potten som är öronmärkt för jordbruket.
– EU-kommissionen säger sig vilja stärka Europas livsmedelsproduktion, men i praktiken gör man tvärtom. Den föreslagna minskningen drar undan mattan för svenska lantbrukare. Om svenska regeringen inte agerar kraftfullt riskerar våra bönder att hamna i en svår konkurrenssituation. Till slut är det konsumenterna som får betala med stigande matpriser, säger Palle Borgström.

För Sverige är situationen särskilt känslig. Våra lantbrukare möter redan höga kostnader och en större regelbörda än många kollegor i andra EU-länder, menar man på LRF.
Därutöver påverkas lantbrukets förmåga att göra de investeringar som krävs för EU:s gröna omställning. Kommissionens förslag riskerar att bromsa arbetet med att minska utsläpp och stärka den biologiska mångfalden.

– Den gemensamma jordbrukspolitiken skapades för att säkra Europas livsmedelsförsörjning efter kriget. I en tid av klimatförändringar, krig och ekonomisk oro är det viktigare än någonsin att hålla ihop och prioritera jordbruket. EU-kommissionen gör precis tvärtom. Nu vilar ett tungt ansvar på den svenska regeringen, avslutar Palle Borgström.