Den första samlade bilden över Sveriges livsmedelsförsörjning är klar och Sveriges kapacitet att producera mat är i grunden god, den inhemska produktionen skulle kunna täcka energibehovet hos 14 miljoner invånare.

Handeln med andra länder, särskilt inom EU, bidrar med stabilitet, viktiga insatsvaror och ett rikare och bredare utbud. Samtidigt finns många beroenden och sårbarheter. Det är några av slutsatserna när Livsmedelsverket och Jordbruksverket presenterar en gemensam rapport om Sveriges livsmedelsförsörjning i fredstid.

Första sammanställningen i sitt slag
– Det finns mycket bra statistik om Sveriges livsmedelsförsörjning, men tidigare har det varit svårt att få en överblick. Nu kan vi för första gången presentera en samlad bild av hur det ser ut i nuläget. Det är också första gången som myndigheterna publicerar beräkningar för den nationella och europeiska försörjningen på näring och energi från livsmedel, säger Livsmedelsverkets projektledare Oskar Qvarfort.
I Livsmedelsförsörjningen i siffror har Livsmedelsverket och Jordbruksverket sammanställt 101 olika indikatorer för hela livsmedelskedjan. Myndigheterna har bland annat kopplat samman Jordbruksverkets siffror och Statistiska centralbyråns, SCB:s, för livsmedelsproduktion och handel med Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas för att kunna jämföra och mäta energi- och näringsmässigt innehåll.

Sveriges produktionskapacitet är i grunden god
Rapporten visar att Sveriges kapacitet att producera livsmedel i grunden är god.
– Det vi ser är att den svenska produktionen idag skulle kunna täcka befolkningens energibehov. Om vi själva skulle äta allt som produceras under ett år här i Sverige skulle det enligt beräkningarna räcka till 14 miljoner individer. Men i så fall skulle vi självklart inte kunna äta på samma sätt och samma saker som nu, säger Jordbruksverkets projektledare Anna Nordström.
Bland de nyckeltal och indikatorer som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har ställt samman finns till exempel: livsmedelskonsumtion i Sverige och EU, svensk primärproduktion och livsmedelsförädling, dricksvattenproduktion, utrikeshandel med livsmedel, dagligvaruhandelns lager, hemberedskap, offentliga måltider, samt vilka alternativa resurser som finns men som vi inte äter idag.

Beroendet av insatsvaror och transporter viktiga utmaningar
Sveriges livsmedelsproduktion är idag mycket beroende av import när det gäller olika så kallade insatsvaror, till exempel diesel, mineralgödsel och reningskemikalier. En annan utmaning är att det mesta av maten produceras i eller förs in via södra Sverige, vilket ställer krav på fungerande transporter.
– Att minska de här och andra sårbarheter är viktigt för att klara livsmedelsförsörjningen även vid kris, höjd beredskap och ytterst krig. Därför arbetar Livsmedelsverket och Jordbruksverket på olika sätt för att öka robustheten i hela livsmedelskedjan. Bland annat genom vårt gemensamma investeringsprogram för livsmedels- och dricksvattenberedskap, säger Mats Johansson, chef för Livsmedelsverkets enhet för livsmedelsförsörjning.
Rapporten Livsmedelsförsörjningen i siffror är tänkt att användas som ett underlag för fortsatt dialog och arbete med näringsliv, offentliga aktörer och civilsamhället kring hur vi tillsammans bygger en stark livsmedelsberedskap inför kris, höjd beredskap och ytterst krig.
I arbetet med rapporten har myndigheterna tagit hjälp av Energimyndigheten, Kommerskollegium, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt branschorganisationerna Foder & Spannmål, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel.

Fakta: Nedslag från rapporten
Svenskt jordbruk, vattenbruk och fiske producerade under perioden 2013–2023 livsmedel motsvarande 3 530 kalorier per person och dag. Det motsvarar energibehovet för 14 miljoner människor.
52 procent av Sveriges primärproduktion av livsmedel sker i Skåne och Västra Götaland.
Den inhemska produktionen av livsmedel är tillräcklig för att täcka befolkningens behov av protein, kolhydrater och fibrer samt många av de viktigaste vitaminer och mineraler vi behöver. Vi täcker nätt och jämnt behovet av fetter, och har ett visst underskott av mikronäringsämnen som framför allt finns i fisk, salt, frukt och grönt.
Inom EU producerades under perioden 2016–2023 livsmedel motsvarande 4 435 kalorier per person och dag. Det motsvarar energibehovet för 753 miljoner människor.
Nettoimporten till Sverige var under perioden 2017–2024 drygt 300 kalorier per person och dag. Nettoinflödet är störst för frukt och grönt samt matoljor och fetter. Omkring 70 procent av handeln med livsmedel sker på EU:s inre marknad.
Dagligvaruhandelns lager skulle kunna täcka befolkningens behov i cirka två veckor utan tillförsel av nya produkter.
Få hushåll har en hemberedskap som motsvarar myndigheternas rekommendationer om minst en veckas buffert. Sämst är hemberedskapen på dricksvattensidan, där andelen som tror sig klara en vecka är mindre än gruppen som inte tror sig klara mer än en dag.

Rapporten i sin helhet