Med tunga maskiner, och på vissa jordar även utan tunga maskiner, så packas det ihop, såväl i matjorden som i alven. Detta minskar åkerns avkastningsförmåga men det finns hjälp. 

Ett sätt är att använda plogen, men att inte varje år plöja på samma djup utan att ställa in plogen så att plogsulan varierar år från år. Då erhålls luckring av jorden samtidigt som växtrester vänds ner och kommande gröda får minskat tryck från svamp och ogräs.
Men för att lösa problemet med en hårt packad matjord och alv måste bearbetningen ske djupare.
Då är en alvluckrare, eller gruber som de flesta maskintillverkarna benämner maskinen, ett utmärkt alternativ.
Det finns inte många officiella försök som visar på ökade skördar när växtodlare luckrar på djupet men det finns betydligt fler praktiska exempel på där lantbrukare ser stora fördelar med tekniken.

Olika jordar
Styva leror fryser upp på vintern, om det blir vinter. Då är behovet att luckra på djupet mindre.
Men lättare jordar har inte den förmågan. Där slås marken igen, även om traktorer och maskiner inte är särskilt tunga och traktorerna har breda däck med små lufttryck. Dessa jordar behöver teknisk hjälp för att leverera.
Det finns egentligen ingen gräns för hur djupt man ska köra, bara man inte skadar dräneringar och bevattningsledningar.
Så djupt som möjligt och vid rätt tillfälle i växtodlingen.
Grunden för djupluckring är att utföra den är när det är torrt. Då får traktorn bra dragförmåga och det blir ingen slirning och negativ packning vid arbetet. Augusti till september är således bäst rent teoretiskt.
Att djupluckra efter spannmålsskörd och samtidigt så en mellangröda om det ska vara en vårgröda på fältet nästa säsong kan vara en framgång.
Att djupluckra efter potatis, sockerbetor, lök och morötter, där det förekommit tunga skördemaskiner under senhöst, kan vara en annan framgång.
Att djupluckra efter spannmål och samtidigt etablera höstoljeväxter är även det allt mer vanligt förekommande.

Kombinationen är det viktiga
Att köra med en gruber så djupt det bara går, utan att skada dräneringar, efter spannmålsskörd och samtidigt så en mellangröda som får stå till nästa vår och sen vända allt med en plog tidigt på våren så att jorden snabbt får in värme, samtidigt som växtrester vänds ner och risken för svampangrepp minskar och när det torkat upp utföra vårbruk, det kan vara en vettig väg att gå som både ger lucker jord på djupet och minimalt med svampsmitta i kommande års odling.