Efter EU:s GMO-beslut: ”Föråldrad lagstiftning måste ändras”

I somras begränsade EU kraftigt möjligheterna att använda den unika ”gensaxen” Crispr som många menar kan göra grödor torktåligare, nyttigare och mer sjukdomsresistenta. Snart åker växtforskare till Bryssel med målet att mjuka upp EU:s hårda linje. Om inget görs drabbas lantbruket, befarar de.

Nélida Leiva Eriksson forskar på att extrahera hemoglobin från sockerbetor för att kunna använda det som blodersättningsmedel hos människor. Planen var att hon snart skulle börja använda gentekniken Crispr för att kunna ändra i sockerbets-cellernas arvsmassa med syfte att lättare producera och utvinna hemoglobin. Men efter sommarens beslut i Bryssel blir det inte längre aktuellt.

– Jag får fortfarande använda kemikalier, strålning och korsningar för att ändra gener i växter. Men de är mycket mer oprecisa, tar längre tid och mer resurser i anspråk. Det känns lite absurt. Det viktigaste är ju vad man använder tekniken till, inte tekniken i sig, anser Nélida Leiva Eriksson .

Hon berättar att hon har kollegor som tvingas flytta utanför EU för att fortsätta forskning, men själv hoppas hon kunna stanna kvar i Lund.

När det gäller medicinska tillämpningar ser lagstiftningen annorlunda ut. Insulin till diabetiker produceras exempelvis från en GMO, men behöver inte gå igenom en omröstning i EU för att bli godkänd.

– Efter det här beslutet kommer mina modifierade sockerbetor knappast att odlas i EU. Istället kommer de importeras för dyra pengar, precis som genmodifierade sojabönor, majs och bomull importeras i stora mängder till EU, säger hon.

Det finns inga bevis för att växter vars arvsmassa modifierats med genteknik skulle vara skadligare än andra. År 2010 hade EU dittills spenderat tre miljarder kronor till flera hundra forskargrupper för att ta reda på om det finns risker med genetiskt modifierade grödor – utan att hitta några. Beloppet har stigit sedan dess. Och även om EU:s expertmyndighet inom livsmedelssäkerhet, EFSA, klassat en ny GM-gröda som lika säker som dess konventionella motsvarighet så röstar flera medlemsländer alltid emot ett godkännande. För närvarande är bara en GM-gröda, en insekt-resistent majs, tillåten för odling.

En förklaring till varför GM-grödor får kalla handen inom EU är att beslutsfattare tar intryck av att GMO ratas av förespråkare av ekologisk produktion liksom stora delar av miljörörelsen. Avståndstagandet får genklang hos opinionen – som beslutsfattare vill hålla sig väl med.

– Det är synd. GMO har odlats i 30 år utan att man sett några negativa hälsoeffekter, säger Dennis Eriksson.

Trots uppgivenheten i forskarvärlden, vill Nélida Leiva Eriksson och Dennis Eriksson inte låta sig nedslås. De tror att EU:s inställning kan ändras. I september åker Dennis Eriksson tillsammans med andra europeiska kollegor till Bryssel för att prata med representanter för EU-parlamentet och EU-kommissionen och diskutera möjliga vägar framåt.

– Förr eller senare kommer USA, Kanada och andra länder utanför EU börja sälja Crispr-grödor till Europa som båda är bättre och billigare än våra egna. Om inte förr kommer opinionen och EU:s beslutsfattare att ändra sig då, spår Dennis Eriksson.

Efter avgörandet i juli har mycket fokus hamnat på EU-domstolen,  men de inte har gjort annat än tolkat lagstiftningen, enligt Dennis Eriksson. Istället är det lagstiftningen som måste ändras. Både hur den är utformad och, inte minst, hur den implementeras av politikerna i EU.

Nuvarande lagtext, från år 2001 men med starka rötter i den ursprungliga från slutet av 1980-talet, medger exempelvis inte en anpassning till ny teknikutveckling. Inte heller ger den utrymme för att i beakta eventuella miljövinster eller den mångåriga riskfria användningen.

– I slutet av 1980-talet hade man en mer statisk syn på gener. Men dag vet man att det genetiska materialet är mycket dynamiskt och inte så att säga ”tillhör” en viss art. Genöverföringar sker hela tiden mellan vitt skilda arter och i ett evolutionärt perspektiv så bär även människor på gener som på ett eller annat sätt överförts från andra arter.

Därför bör vår syn på vad som är ”naturligt” också uppdateras i takt med att kunskapen ökar, anser Dennis Eriksson.

Samtidigt blir en lagstiftning aldrig bättre än hur den tillämpas i praktiken, enligt Eriksson:

– Om den politiska viljan fanns, så skulle vi trots dagens lagstiftning kunna ha massor av miljövänliga GM-grödor i odling i EU. Man måste därför jobba på dessa två plan samtidigt.

I ett tidigare förslag, publicerat i Nature Biotechnology, uppmanar de svenska forskarna EU-kommissionen att införa en lagstiftning som gör det möjligt för enskilda EU-länder att individuellt godkänna odling av genetiskt modifierade grödor som har fått godkänt i EU:s riskbedömning.

– Detta är en lagändring som skulle möjliggöra en anpassad implementering. Det finns många EU-länder som gärna skulle odla miljövänliga GM-grödor om de inte blockerades av andra länder i EU-gemensamma beslut, säger Dennis Eriksson.

– Men riskbedömningen bör dock förbli EU-gemensam, såsom det är idag. Det möjliggör en mer omfattande och konsekvent bedömning med större resurser och högkvalificerade, oberoende experter.