Digitala kartor och en drönare utrustad med en unik kamera skulle kunna hjälpa skogsägare att förutse var det blir framtida skador på skogen. Skogsstyrelsen testar just nu metoden som visades upp vid pressträffar i Södermanlands och Örebro län i dag. Förhoppningen är att skogsägare bättre kan möta och förebygga till exempel torka och angrepp av granbarkborre.

– Skogen får en allt större roll i omställningen från ett fossilberoende samhälle och därför behöver vi bli effektivare och minska skador som hotar tillväxt. Den här nya tekniken kan om det faller väl ut bli en viktig del i det arbetet, säger Erik Trostek, projektledare på Skogsstyrelsen, Sörmland-Örebro distrikt.

I dag visades den nya metoden upp på två pressträffar i Örebro och Katrineholm.

Drönare med dubbla kameror

Den går ut på att skogen fotograferas från en förprogrammerad drönare som flyger självständigt. Den är utrustad med dubbla kameror, en vanlig och en så kallad multispektral kamera. En multispektral kamera fångar fler spektrum än vad det mänskliga ökat kan uppfatta, till exempel spektrum som ligger nära infrarött ljus. Det gör att man bland annat kan se fotosyntesen på varje träd. De träd som inte reflekterar lika mycket visar då på en nedsatt vitalitet jämfört med friska träd. Bilder med olika spektrum kan läggas ihop i ett rutmönster och ge helt ny information och kunskap om skogen.

Med hjälp av bilderna som sedan bearbetas i digitala kartverktyg, kan man med hjälp av olika färgläggningar se vilka områden som är mest utsatta och som riskerar drabbas av torka. Därmed ser man också var till exempel angrepp av sekundära skadegörare som insekten granbarkborre kan slå till i framtiden.

Kartverktyg visar torkan

Tekniken är ny i skogsnäringen. Metoden bygger på en modell byggd på geografiska data som kopplar till klimat, geologi, hydrologi och skog. I metoden ingår även kontroller i fält.

– Vi ser en stor potential. Med tekniken kan man se var i landskapet riskerna är som störst och därmed inte bara vara på tå när skadorna uppstår, utan även förebygga dem till exempel genom att anpassa hur man planterar och vilka träd som planteras efter avverkning, säger Erik Trostek.

Testperioden pågår till och med december 2019 och en utvärdering beräknas vara klar under 2020.

Projektet genomförs tillsammans med skogsnäringen och länsstyrelserna i Örebro och Sörmland. SMHI är medfinansiär och har utlyst medel för att utveckla verktyg för klimatanpassning.