I år lade vi 15,4 procent av vår disponibla inkomst på mat men år 2020 var den siffran endast 13,6 procent.

Trots en stor debatt om prisökning på mat är det fortfarande en liten del av inkomsten som går till livsmedel. Mat är egentligen det viktigaste en människa behöver och under de senaste decennierna har de flesta bara tagit det för givet. Nu när allt blivit kostsammare som räntor, energi och resor så har kostnadsökningen för maten fått ta ett stort utrymme i media.
Varör?
Ja det är kanske inte så konstigt. Vi måste ju betala fakturorna som dimper ner i brevlådan för huslånet, billånet, drivmedel, försäkringar, elen, soptömningen, vatten och avlopp, med mera. Och så måste vi ju åka på semester, köpa lite nya möbler och renovera eller bygga ett nytt altandäck. Det kostar.
Maten handlar vi i butik och plockar från hyllorna och kollar priserna. Då kan vi välja och värdera.
Går vi 80 år tillbaka i tiden gick halva inkomsten till mat.
I decennier har maten tagit en mindre del av inkomsten i anspråk och under de senaste decennierna har många hushåll tagit maten för givet.
Maten ska i stort sett inte kosta något alls!!
Det är naturligtvis orimligt i ett långt perspektiv där vi ska ta hänsyn till klimat och miljö.
Inom EU finns ambitionen om ett koldioxidneutralt lantbruk och därmed en koldioxidneutral livsmedelsproduktion. Det går men det kostar.
Konsumenter inom EU måste göra sig beredda på att siffrorna från år 2020 och 2023 på 15,4 respektive 13,6 procent till livsmedel av disponibel inkomst inte länge kommer att gälla, det blir betydligt större siffror än så.
Maten kommer att bli dyrare framöver och det beror inte på att som Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, basunerar ut att livsmedel blir dyrare på grund av extremväder och en svag svensk krona.
Carl Eckerdal skyddar de svenska livsmedelsföretagen och kommer med kommentarer som försvarar svenska livsmedelsproducenters prishöjningar.
Han säger i ett pressmeddelande att den svaga svenska kronan inte är till någon större fördel för svenska livsmedelsföretag som exporterar, men det stämmer inte. Det finns många svenska livsmedelsföretag som exporterar och som  jublar över den svaga svenska kronan.
Svenska livsmedel ska egentligen vara billigare i dag jämfört med för ett år sedan då priset på spannmål, mjölk och vegetabiliska oljor fallit i pris rejält. Kött har legat platt.
Energi har minskat i pris rejält det senaste året. Det går åt mycket energi i livsmedelsproduktion.
Livsmedel bör i dag vara billigare i butik jämfört med för ett år sedan, är de inte det tjänar livsmedelsföretagen och handeln grova pengar.
Men på sikt kommer livsmedel att bli betydligt dyrare. Primärproducenten, lantbrukaren, påverkas framöver av kraftigt ökade räntekostnader och det kommer att spilla över i livsmedelspriserna framöver.
De priser ni ser i butik för mat i dag kommer ni att anse billiga om ett par år.