ANNONS

Vårsådden redan på hösten

Lars Bonde Eriksen berättar om vårvete sått redan på senhösten.

Igår inleddes Danmarks växtodlingskonferens Plantekongres i Herning på Jylland. Den första dagen bjöd bland annat på ett föredrag om att tänka utanför boxen när det kommer till spannmålsodling.

Först ut var Lars Skovgaard Larsen, rådgivare på VKST, som diskuterade problem och möjligheter med att så höstvete tidigt. Tidig sådd ger plantan längre tid på sig att utvecklas både ovan och under jord, där rötternas djup ökar med ungefär 1,3 cm för varje dag tidigare sådd. Ett djupare rotnät ger större tillgång till vatten och näring, vilket avspeglar sig i cirka 1 950 kg högre skörd om man sår 30 dagar tidigare än normalt. Samtidigt ökar risken för bladsjukdomar genom angrepp av både lus och svampar, samt att gräsogräsen gynnas kraftigt av tidigarelagd sådd.

Publiken höjde på ögonbrynen när Lars Skovgaard Larsen påpekade att de i försök putsat ner en alltför frodig höstvetegröda på hösten, men att det inte resulterade i någon skördesänkning. Man måste se på tidigt sådda höstvetefält som om de var en helt annan typ av gröda, jämfört med normalt sådda, menade han. Exempelvis kommer Septoria-angreppen att komma tidigare följande vår.

Nästa talare i spannmålsföredraget var Lars Bonde Eriksen, rådgivare på Seges. Han talade om hur man optimerar odlingen av vårspannmål och om dess biologiska utmaningar. I snitt ligger ett vårsädesfält en månad efter i tid sett till när vårsolen kommer och höstvetet börjar växa, medan vårspannmålen först ska ta sig upp genom markytan.

För områden med snälla vintrar kan det faktiskt vara aktuellt att så vårvete redan i månadsskiftet oktober-november, enligt de danska Landsforsøgene 2017. Grödan får nå som längst till begynnande bestockning innan vintern kommer, men har då precis som höstvetet en fördel ljusmässigt när våren kommer. Enligt försöken ökas N-upptaget med 30 kg vid sådden på hösten jämfört med i mars månad, vilket resulterar i en skördeökning på 1 900 kg med ett oförändrat proteininnehåll på 12%. Axgången tidigareläggs även med omkring 15 dagar.

Enligt Lars Bonde Eriksen gör det oförändrade proteininnehållet att varan i huvudsak bör ses som kvalitetsspannmål. Han vill däremot inte riktigt ta ställning till huruvida det skulle vara ekonomiskt att odla vårvete med högt protein enligt detta koncept som foder för att kunna minska på inköpt protein.

Relaterade artiklar