I mer än hälften av landets 144 älgförvaltningsområden finns för lite rönn, asp, sälg och ek i ungskogen. Det visar den första uppföljning som Skogsstyrelsen gjort av de nya mål som tagits fram i älgförvaltningen. Därmed minskar mångfalden i skogen och risken för betesskador ökar.

– Det här är den första uppföljning som gjorts efter de nya målen och den visar tydligt att det krävs kraftfulla åtgärder. De här trädslagen behöver öka i skogslandskapet, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Rönn, asp, sälg och ek är inte bara viktiga för mångfalden i skogen. Unga träd av rönn asp, sälg och ek betas också nästan överallt hårt av älg och andra hjortdjur och har därför svårt att utvecklas till stora träd. Trädslagen gynnar samtidigt älgar och andra hjortdjur som behöver detta foder för att vara livskraftiga. Finns det tillräckligt mycket i landskapet minskar också älgars och andra hjortdjurs bete på unga tallar. Det är i dag ett stort problem med betesskador på tall som varje år orsakar ekonomiska förluster för skogsägarna i miljardklassen.

För att stärka mångfalden och minska viltbetesskadorna har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen presenterat nya gemensamma mål. Ett av målen gäller mängden av lövträden rönn, asp, sälg och ek (Rase):

• Det ska finnas minst tio vuxna träd av rönn, asp, sälg eller ek per hektar där de förekommer naturligt i den äldre skogen. För att kunna nå det målet finns en rad kompletterande mål. Bland annat när det gäller antal träd i ungskogen eftersom många av dem försvinner innan de blir gamla genom till exempel viltets bete, konkurrens av andra trädslag och röjning.

Skogsstyrelsens första uppföljning visar att målet för rönn, asp, sälg och ek bara nås i 56 av landets 144 älgförvaltningsområden. Det innebär att över 60 procent av områdena missar målet. (Se karta!)

– Jägarna har ett ansvar att reglera viltet så att hjortdjuren inte blir för många. Samtidigt har skogsbruket ett ansvar att både bereda plats och att lämna tillräckligt många av dessa lövträd vid röjning och gallring. Gemensamt fokus och gemensamma krafter behövs för att nå målet, säger Christer Kalén.

De nya målen ska i fortsättningen följas upp årligen av Naturvårdsverket med start 2019.