Viktigt att öka livsmedelsförsörjningen i landet

feb 03, 2024 skribent Anders Niléhn kategori Animalieproduktion

Livsmedelsberedskapen ska gå från ord till handling med slutbetänkandet från regeringens särskilda utredare. Hushållningssällskapen har bidragit i arbetet och är helt eniga med slutsatserna, det är angeläget att det nu görs framsteg som är nödvändiga för att säkerställa tillgången på livsmedel i både fred, kris och ytterst krig.

Hushållningssällskapet Kalmar, Kronoberg och Blekinge står bakom arbetet och gör följande kommentarer till det hela:

I slutbetänkandet ”Livsmedelsberedskap för en ny tid” som nu överlämnas av regeringens särskilda utredare Ingrid Petersson, är en av slutsatserna att vi behöver ett beredskapslager av nödvändiga insatsvaror för att den svenska livsmedelsproduktionen ska kunna producera även i kris och krig. Man slår också fast att det är dags att gå från ord till handling nu.

Den inhemska livsmedelsproduktionen motsvarar idag omkring hälften av konsumtionen i landet, det medför ett stort beroende av importerade livsmedel. Men utöver importen av livsmedel så krävs även import av vissa insatsvaror till den inhemska produktionen. Ett beredskapslager av färdiga livsmedel kan inte förse befolkningen med mat i längden, ett beredskapslager ska därför främst koncentreras på de insatsvaror som krävs för att upprätthålla en fortsatt produktion. Exempel på sådana insatsvaror är drivmedel, spannmål, utsäde, växtnäring, växtskyddsmedel och fodertillsatser.

För att kunna förse landet med tillräcklig mängd livsmedel så krävs hela värdekedjan för såväl vegetabilier som animalier. Sveriges landskap är väl lämpat för primärproduktion av olika slag, men beskaffenheten är olika och betydande delar av landskapet lämpar sig bäst för animalieproduktionens betesdrift och vallproduktion, medan andra delar är högst lämpliga för odling av olika vegetabilier såsom exempelvis spannmål, sockerbetor och potatis.

Att bygga beredskapslager kräver ekonomiskt tillskott och det krävs mycket tid. Uppbyggnaden av ett nationellt beredskapslager med betydande inlagring kan påverka marknaden vad gäller både tillgång och prisutveckling och därför måste det ske stegvis vilket kräver mycket tid.

Grundregeln för beredskapslagring av insatsvaror är att dom ska lagras i så nära anslutning som möjligt till den plats där de ska användas. Syftet är att minska sårbarheterna genom mindre behov av drivmedel och infrastruktur för förflyttningar i en besvärlig situation. Den mest effektiva lagringen sker därför i samverkan mellan näringsliv och myndighet, det möjliggör även en kostnadseffektiv hantering nära slutanvändaren.

Det finns goda grundläggande förutsättningar för en ökad livsmedelsproduktion i landet. Men för att realisera en ökad primärproduktion krävs långsiktiga beslut som stärker konkurrenskraften, exempel på sådana åtgärder är regelförenklingar som nu ska utredas, ett annat viktigt exempel är att gynnandeperspektivet införs i myndighetsutövningen och att primärproduktionens betydelse och möjligheter för landets försörjning och för en hållbar livsmedelsproduktion lyfts fram mycket tydligare i olika sammanhang.

Försörjningsberedskapens syfte i detta fall är att upprätthålla en produktion och tillgång av livsmedel för befolkningens överlevnad, säkerställa samhällsviktiga funktioner och att bidra till det militära försvaret. Det krävs nu att myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv snabbt finner effektiva sätt att samverka i såväl frågan om beredskapslager som övningsverksamhet och att man löpande kan dela lägesbild för att upptäcka förändringar i försörjningskedjor, inte minst vad gäller möjligheten till import och geopolitiska förändringar som direkt eller indirekt kan påverka kontinuiteten i landets försörjning.

– Från Hushållningssällskapet kommer vi att fortsätta att medverka på olika sätt i frågan om landets försörjningsberedskap. Vi bidrar med expertkunskaper inom området och det kan vara aktuellt med både utbildningsinsatser och övningsverksamhet, säger Paul Robertson
vd Hushållningssällskapet Kalmar, Kronoberg och Blekinge.

Hushållningssällskapet är en medlemsorganisation med omkring 25 000 medlemmar runt om i hela landet och med mer än 200 år av verksamhet inom livsmedelsförsörjning. Verksamheten utgörs främst av utbildning och rådgivning med expertkunskaper.