Viktigt EU-godkännande för Lyckeby
EU-kommissionen publicerade den 29 april 2021 en utredningsrapport om modern växtförädling och konsekvenserna av den dom Europadomstolen förkunnade i juli 2018 som i princip omöjliggjorde fortsatt utveckling av de nya teknikerna inom EU. Gårdagens rapport konkluderar att den nobelprisade tekniken CRISPR, allmänt känd under namnet gensaxen, är ett viktigt redskap för framtidens hållbara livsmedelssystem och att det krävs en modernisering av nuvarande GMO-lagstiftningen. Utredningen kring hur den nya lagstiftningen ska utformas är nästa steg.
Sveriges Stärkelseproducenter ser väldigt positivt på beskedet från EU-kommissionens utredning och att det nu råder optimism om att gensaxen CRISPR kommer bli möjlig att använda. EU-kommissionens ställningstagande innebär att de satsningar Sveriges Stärkelseproducenter gjort inom området nu kommer att kunna kommersialiseras inom EU.
– Vi har satsat mycket resurser på gensaxen CRISPR eftersom vi har sett möjlighet att utveckla framtida klimatsmarta livsmedelsprodukter. Den dom som EU-domstolen förkunnade i juli 2018 satte käppar i hjulet för oss, men vi har fortsatt att tro på en framtid för dessa tekniker även inom EU. Rapporten från EU-kommissionen är ett viktigt ställningstagande och vi ser väldigt optimistiskt på utvecklingen, säger Hans Berggren, VD och koncernchef på Sveriges Stärkelseproducenter, förening u.p.a.
Sveriges Stärkelseproducenter påbörjade sin satsning på att använda gensaxen CRISPR för att utveckla nya, klimatsmarta sorter av utsädespotatis år 2014. Odling av de nya sorterna pågår nu för andra året i rad och förberedelser görs för att gå vidare med kommersialisering av nya stärkelseprodukter. ”Vi kommer inte bara kunna erbjuda våra kunder nya klimatsmarta produkter, det innebär också att vi stärker vår konkurrenskraft och ökar lönsamheten för våra svenska lantbrukare”, säger Hans Berggren.
Sveriges Stärkelseproducenter bildade under 2020 start-up bolaget SolEdits AB tillsammans med forskare och SLU Holding, vars affärsidé är att använda gensaxen CRISPR för att ta fram nya potatissorter, samt att göra tekniken tillgänglig för alla intressenter i branschen.