Att ta åkermark ur produktion genom våtläggning ska bidra till Danmarks plan för att minska utsläppen av koldioxid med 70 procent till år 2030. Våtläggningen ska göras med hjälp av ersättning från staten och beräknas ge en klimatvinst på 10-40 ton koldioxid per hektar och år.

Trots att klimateffekter av våtläggning av åkermark fortfarande är osäkra, har man i Danmark redan inlett arbetet. Åkermark som tas ur drift ska antingen minska förlusterna av växthusgaser från kolrika jordar eller av kväve och fosfor till vattenmiljön. Syftet med att våtlägga mark i ådalar är att reducera förlusterna av kväve och fosfor och ska enligt planen minska kväveförlusterna med 90 kg per hektar våtmark och motsvarar 8 450 hektar nya våtmarker. Det stora betinget med våtläggning gäller dock minskad klimatpåverkan.
Detta rapporterar Greppa Näringen som fortsätter:

Enligt det så kallade Lantbruksavtalet ska 55 500 ha återvätas och 38 000 ha marginella marker brukas mindre intensivt. I Danmark finns drygt 170 000 ha kolrika jordbruksjordar. Cirka 100 000 ha av dessa har en kolhalt om 6-12  procent och övriga över 12 procent. Drygt 100 000 hektar ingår i en växtföljd, 40 000 hektar ligger i permanent bete och resterande odlas med andra grödor.

Åtgärder som ger återvätning
När torvmarkerna görs våtare går nedbrytningen av torvinnehållet och annat organiskt material långsammare. Enligt danska beräkningar är CO₂-förlusterna konstanta när grundvattenspegeln ligger djupare än 50 centimeter, medan störst klimateffekten uppnås vid ett mindre djup. Vattennivån 20 cm under markytan ger bäst effekt på koldioxidemissionen och begränsar avgången av metan och lustgas.

Åtgärder kan vara att höja botten i vattendraget, skära av dräneringsledningar, fylla igen diken, översvämma marken, eller stänga av dräneringspumpar. På uttagna arealer förekommer ofta olika stadier mellan sjö och sumpmark. I ytterkanten av området bör marken vara torrare, så att det inte uppstår ett bakflöde in i grannarnas dräneringssystem. Från och med 2021 kan man ansöka om bidrag om permanent våtläggning. En engångskompensation utgår och stöd ges till genomförandet. Enskilda markägare kan vara projektägare för ”Klima-Lavbundsprojekter”, men där jordfördelning tillämpas, är det endast kommuner, Limfjordssekretariatet eller Naturstyrelsen, som kan vara pro­jektägare och projektledare.

Omfördelning av mark
I större danska våtmarks- och torvjordsprojekt tillämpas omfördelning av marken. Lantbrukaren kan med den få en mer odlingssäker mark, bättre arrondering och bättre lönsamhet där marken är sank eller ofta drabbas av torka. Grundläggande principer för jordfördelning:

Ett antal åkrar inom ett avgränsat geografiskt område byter ägare samtidigt.
Den person som planlägger jordfördelningen förhandlar med alla markägare i området.
Lantbruksstyrelsen korrigerar föreslagen jordfördelningen, och söker notering i ett register.
Jordfördelningen genomförs av Lantbruksstyrelsen. Markägaren kan välja mellan att: 1) motta engångsersättning och behålla jorden med de nya villkoren för skötsel 2) motta engångsersättning, behålla jorden och köpa ersättningsmark 3) ingå i en jordfördelning tillsammans med andra markägare i området. När projektet är genomfört kan lantbrukaren, i den mån det är möjligt, fortsätta att använda marken för bete och slåtter och uppfylla en röjningsplikt.

Teknisk förundersökning och avtal
Området undersöks och en plan tas fram. Omkringliggande dräneringssystem, hus och trädgårdar får inte påverkas. En planläggare ingår avtal med markägarna och en plan om jordfördelning för området godkänns och beslutas av en kommission. I undantagsfall kan marken komma att exproprieras av staten. Efter det att projektet etablerats äger staten de arealer som inte är möjliga att avsätta inom jordfördelningsområdet.

Representanter för markägarna värderar markerna
Vid en omfördelning görs först en värdering. Priset fastställs, genom att representanter för markägarna, rådgivare, och Lantbruksstyrelsen tillsammans med planläggaren, besiktigar all mark inom området. Kompensationen är mellan 36 000 och 83 000 DKR per hektar, beroende på om jorden använts som permanent gräsmark, eller odlas i en växtföljd.

Är lantbrukarna ”med på tåget”?
Kommentar: återstår nu att se hur stort genomslag satsningarna får bland lantbrukarna. Att delta är frivilligt. Det finns sedan några år projekt i Danmark med så kallade Oplandskonsulter som arbetar med att etablera minivåtmarker under samordning av SEGES. Troligen startas ett motsvarande program med ”Uttagningskonsulenter” för att hjälpa lantbrukarna i processen med våtläggning av åkermark. Under 2022 genomfördes pilotprojekt i fem kommuner med lantbrukarstöd för återvätning. Det är viktigt att inte arbete blir alltför administrativt krångligt om Danmarks höga målsättning inom klimatområdet ska kunna nås.