ANNONS

Avelsarbete inom grisuppfödning bidrar till en hållbar uppfödning av grisar

Fokuset på globala klimatförändringar och hur livsmedelsindustrin kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser är en prioriterad fråga. Över hela världen ser vi alltmer extrema väderförhållanden, liksom allt fler vetenskapliga bevis på växthusgasernas globala konsekvenser för miljön.
Det är viktigt att fokusera på hållbar grisuppfödning eftersom uppfödningen av grisar och konsumtionen av griskött förväntas fortsätta under lång tid framöver, beroende av att det blir allt fler människor på jorden i kombination med att människor får successivt bättre levnadsstandard. Även om stora delar av västvärlden minskar sin köttkonsumtion per capita, förutspår FN:s livsmedels- och lantbruksorganisation att den globala konsumtionen kommer att öka och drivas på av Kina och Brasilien.

För att ta fram lösningar som kan göra grisköttsproduktionen ännu mer hållbar och klimatvänlig är det viktigt att titta på aveln. Det är där allt börjar. Vi har frågat avdelningschef Tage Ostersen på Avl & Genetik, SEGES, Landbrug & Fødevarer, om varför just avelsarbetet bidrar till en hållbar utveckling av grisuppfödning.

Varför är det viktigt att tänka på grisavel och genetik för att göra grisuppfödningen mer hållbar?
– Avelsarbetet är ett viktigt eftersom det ökar produktiviteten i grisuppfödningen. Men det är också viktigt för att minska klimatpåverkan, vilket bidragit till en mer hållbar grisuppfödning som kan göras successivt ännu mer hållbar. Den grundläggande orsaken är att det viktigaste avelsmålet för de flesta avelsprogram är att producera mer med färre resurser.

Vilka är de viktigaste aspekterna av aveln när det gäller hållbarhet?
– Nästan allt vi föder upp har en positiv effekt på hållbarheten, eftersom avelsarbete handlar mycket om att producera mer för mindre. De viktigaste elementen måste vara avel för fodereffektivitet och kullstorlek. Förbättrad fodereffektivitet minskar särskilt växthusgasutsläppen från produktionen av foder eftersom grisen konsumerar mindre foder innan den slaktas. Ökad kullstorlek minskar särskilt utsläppen av växthusgaser från gödselhantering och behovet av foder till suggorna, eftersom färre suggor behövs för att producera samma antal grisar.

Finns det några särskilda kännetecken hos danska grisar i förhållande till utländska grisar – när det gäller klimat och hållbarhet?
– Den viktigaste skillnaden mellan danska och utländska grisar är att danska grisar har större kullar och växer snabbare. Skillnaden kan ses i Figur 12 och 17 från den internationella rapporten “interpig rapport”.

Finns det andra viktiga aspekter av den danska grisuppfödningen i förhållande till de områden du arbetar med och hållbarhet?
– Hållbarhet och avel går hand i hand. Allt vi jobbar med kan i allmänhet uttryckas som hållbarhet. Vi arbetar ständigt med nya initiativ så att vi kan utnyttja grisens genetik optimalt. Om Metabolomics-projektet lyckas, kommer det att ha en mycket positiv effekt på avel för fodereffektivitet och därmed också hållbarhet. Dessutom arbetar vi mycket målmedvetet för att förbättra överlevnaden, vilket också kommer att ha en positiv effekt på hållbarheten.

– I Metabolomic-projektet samlas metabolomiska data in via blodprover från grisen. Dessa data är ett ytterligare led av information där man kan titta på grisens ämnesomsättning på molekylär nivå. Vi utvecklar metoder som kan använda detta extra lager av information för att förutsäga grisarnas genetiska potential ännu bättre.

Relaterade artiklar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng