Lantmännen, tillsammans med partnergården Hagshultskossornas Kopensionat, släpper nu en ny rapport. Beräkningarna visar att den småländska gårdens nötköttsproduktion redan i dag når Science Based Targets FLAG-mål till 2030, vilken följer utsläppsminskningstakten som krävs för att nå målet i Parisavtalet.

Hagshults Kopensionat i småländska Skillingaryd använder pensionerade mjölkkor i en unik affärsmodell i Sverige där kornas livslängd förlängs. Genom fokus på produktivitet, resurseffektivitet och fossilfria insatsvaror, minskas klimatavtrycket från nötköttsproduktionen markant.

Nu har Lantmännen beräknat partnergårdens klimatprestanda i en ny rapport, som visar att gårdens verksamhet redan i dag når Science Based Targets FLAG-mål till 2030. Detta innebär en utsläppsminskning om 24 procent mellan åren 2020 och 2030. Gården reducerar av 30 procent av koldioxidutsläppen. Räknar man in kolinlagringen i kalkylen nås en nettoeffekt på mer än 50 procent procents lägre klimatavtryck sedan 2020.

– Klimatberäkningarna på vår gård visar att ett produktivt lantbruk samtidigt kan bidra till en hållbar omställning av matproduktionen. Vi måste våga testa nya tekniker och använda mer hållbara insatsvaror för klimatets skull. Dessutom bidrar korna till viktiga ekosystemtjänster och gynnar den biologiska mångfalden, säger Carl-Johan Bertilsson, som driver Hagshultskossornas Kopensionat tillsammans med Ulrica Björnhag.

Hagshultskossornas Kopensionat är en partnergård till Lantmännens maskinverksamhet. Detta innebär att gården använder de senaste maskinerna och tillbehören som säljare, kunder och intresserade lantbrukare testar på plats.

Med rapporten vill företagen visa vad som krävs för att ställa om till fossilfrihet, inspirera fler lantbrukare att använda mer hållbara produktionsmetoder och samtidigt uppmana aktörer genom hela kedjan att premiera svensk mat.

– Vår rapport visar att en fossilfri omställning av svenskt lantbruk är möjlig. Tekniken och kunskapen finns tillgänglig redan idag och svenska lantbrukare kan stärka sin ledande hållbarhetsposition. Men kostnaden för den enskilda lantbrukaren att göra dessa hållbara investeringar på den egna gården är för stora för att utvecklingen ska ta fart. Här kommer branschen och politiken behöva skapa bättre förutsättningar för att realisera potentialen på bred front i lantbruket, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.

Till 2050 ska samtliga branscher nå nettonollutsläpp enligt Science Based Targets. Det fossila i svenskt lantbruk går att fasa ut redan idag, däremot krävs mer forskning för att minimera lustgasavgång från åkermarken och för att hantera metanutsläppen från animalieproduktionen.