Ett brinnande intresse för växtodling och god vård av marken driver Niclas Malm att utveckla växtodlingen på Klostergården. För att optimera växtodlingens ekonomi har man valt att odla ekologisk på de sämre och ojämnare jordarna. Bland annat odlar man speltvete som med låga insatskostnader kompenserar en lägre avkastning. Genom de dikningsåtgärder man gjort på Klostergården ser man tydligt hur viktigt det är att sköta sin jord och Niclas rekommenderar med kraft andra lantbrukare att se över dikningsbehovet.
På Klostergården, Hushållningssällskapet i Östergötlands gård, har vi pratat med gårdsmästare Niclas Malm. Niclas brinner för växtodling och framför allt markvård som exempelvis dikning. Niclas har jobbat på Klostergården sedan 1989 och var dessförinnan säsongsanställd där under några år.
– Vi brukar totalt 230 hektar, varav 90 hektar odlas ekologiskt. Lantbruket består av fyra olika brukningsenheter, belägna tre till nio kilometer från Klostergården, som är brukningscentrum.

– Försöken styr grödvalet i den konventionella odlingen, därför odlas många olika grödor, så att vi kan säkerställa att vi har platser för våra försök på egen mark, men jordarna varierar mycket. Försöken och därmed den konventionella odlingen återfinns på de jämnaste fälten, för att kunna skapa jämna förutsättningar för försöken. Det gäller att göra det bästa av det vi har och det har gjort att det mesta av den mark som inte används till försök, är omställd till ekologisk odling, eftersom jag har hittat bättre lönsamhet i det. Vi började ställa om till ekoodling 1996.
– Konventionellt odlar vi vårraps och ärtor som omväxlingsgrödor samt höstvete, korn och havre. Det är inte många i området som odlar vårraps, men på Klostergården odlar vi för försökens skull, för att vi ska få plats med alla de försök som beställs. Tyvärr får vi ingen vidare lönsamhet för vårrapsen, så den odlas endast för försökens skull.
– På den del av arealen som odlas ekologiskt finns lusern, höstraps och speltvete/dinkel. Speltvete är en nischgröda som passar bra på de lite magrare jordarna som vi alltså odlar ekologiskt. Avkastningen är ganska låg, mellan tre och fyra ton per hektar, men vi har ju låga insatskostnader för grödan. Det är en ganska hög gröda som konkurrerar bra mot ogräset och den klarar torkan bra.
– Efterfrågan på speltvete varierar, men förra året gick det bra att sälja skörden. Även om priserna totalt sett gått ner på ekologiskt odlat livsmedel så fick vi bra betalt ifjol eftersom det var brist på spelt.

– Det höstsådda såg bra ut i höstas, innan vintern kom, och ser fortfarande bra ut, men mars kan gå hårt åt det höstsådda med lite varmare dagar och kalla nätter. Den ekologiska höstrapsen är jag extra mån om, det är en gröda som ger bra med pengar tack vare det höga priset på ekologisk raps. Årets raps ser bra ut, men man ska aldrig ropa hej för tidigt.
– Vi har dikat 100 hektar, varav hälften är arrenderat. Jag brinner för dränering och vård av marken. Man ser sådan skillnad på marken före och efter dränering. Mark där måsarna simmade efter 30 millimeter regn på våren fungerar fint nu och det är prima odlingsmark efter dikning. Nu samlas det inget vatten alls efter regn, utan har blivit perfekt mark och vi har sett samma resultat på alla de hundra hektar vi dikat.
– Kalkning och undvikande av markpackning är också viktigt. Jag har specifikt sökt efter lätta traktorer och kör med lågt lufttryck i däcken på dubbelmontagen under vårbruket, ett halvt kilo ungefär. Det är viktigt att vänta in rätt tillfälle för jordbearbetning för att inte riskera packningsskador.
– Vi har plöjt ner i princip all dränering, det är snabbt och enkelt och inte så stenkänsligt som när man använder exempelvis kedjegrävare, men man kan ju inte koppla samman några diken. Vi kör tätare avstånd nu, istället för 18 meters avstånd använder vi oss av 12 till 14 meter nu, med tanke på de extremväder som blir allt vanligare och klimatförändringar.
– Priset för dikning har stagnerat i jämförelse med markpriserna, tack vare bättre och modernare teknik. Jag är förvånad över de lantbrukare som köper mer jord istället för att dika den mark man redan har, med tanke på de allt högre markpriserna. Jag tycker att man borde dränera sin mark innan man går vidare och skaffar mer. Har man aldrig varit med om att täckdika och aldrig fått uppleva resultatet av denna åtgärd, finns det risk att denna grundläggande åtgärd skjuts på framtiden. Man måste börja på rätt ställe när man ska bruka sin mark.