I en ny studie ökade belastningen av fosfor på vattenmiljön i närheten av hästgårdarna med 35 till 40 procent och kväve med 20 till 35 procent. I områden där det finns många hästar, ofta runt tätorter, kan bidraget till övergödningen vara betydande.

De senaste åren har hästars bidrag till övergödning diskuterats allt mer. Det finns cirka 350 000 hästar i landet och en stor andel av dem hålls i områden runt tätorter. För att minska näringsläckaget har projekt genomförts med bland annat LOVA-finansiering, informationsmaterial har tagits fram och enskild rådgivning till hästgårdar erbjuds via Greppa Näringen. Nu har en ny studie publicerats av en forskargrupp från Stockholms Universitet, Södertörns Universitet och SLU, med mätningar av faktiskt kväve- och fosforläckage från ett område med många hästar. Studien är presenterad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

Nära Stockholm
Som studieplats valdes områden i Ekerö kommun nära Stockholm. I kommunen finns cirka 2 000 hästar fördelade på 130 platser. Fem hästgårdar ingick i studien där det fanns i medeltal 35 hästar per gård. Jordprover togs i paddockar för att mäta kväve- och fosforhalten i marken och för att beräkna fosformättnadsgraden. Vattenprover nära gårdarna togs på 18 platser. Noteringar gjordes under året om andelen gräsbevuxen yta i rasthagarna.

Mer näring med många hästar
Jordproverna visade att det hade ackumulerats fosfor i det översta jordlagret ner till 10 centimeter. Mängden löst fosfor i paddockar varierade mellan 0,6 och 1,1 kg per hektar. Det kan jämföras med vanligen uppmätta cirka 0,2 kg per hektar på jordbruksfält. Vattenproverna visade att belastningen av fosfor på vattenmiljön i närheten av hästgårdarna ökade med 35 till 40 procent av och kväve med 20 till 35 procent. Slutsatsen är att näringsläckaget från områden med många hästar kan vara betydande. Forskarna menar att det kan vara dags att inkludera hästhållningen i de internationella beräkningar som görs med några års mellanrum, av varje lands totala belastning av kväve och fosfor på Östersjön.

Det finns tydliga åtgärder
Hur mycket av den kväve och fosfor som kommer från hästgårdarna som når fram till ett vattendrag, sjö eller hav beror förstås på var hästarna hålls. Ju närmare vatten desto större anledning till åtgärder. Och det finns bra åtgärder som inte behöver kosta så mycket. Forskarna bakom studien ger tre råd:

Mocka hagarna regelbundet. Det är förstås olika svårt om hagen lutar eller är platt och om där finns många stenar och träd.
Hantera och lagra gödsel på rätt sätt. Lagra gödseln så att den på ett eller annat sätt kan återföras till åkermark för att ingå i kretsloppet och bli till nytt foder.
Undvik att hagarna blir allt för upptrampade. När det blir blött under höst, vinter och vår kan jorden rinna iväg även om det är mycket svag lutning i hagen. Med jorden rinner även fosfor iväg. Grumligt vatten i jordbrukslandskap beror som regel på att det jord i vattnet.