Vildsvinsolyckorna har minskat med 25 procent på ett år. Ökat samarbete, bättre mätning av skadorna och en ny lag som tillåter jakt med mörkersikte är några av anledningarna som ligger bakom resultatet. “Det är fullt möjligt att 2021 var året då vi visade att vi kan påverka olycksstatistiken. Vi måste fortsätta att jobba hårt tillsammans för att vi ska nå målet om halverade skador i jordbruket till 2025”, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Vildsvinsstammens hejdlösa utveckling under de senaste decennierna har kostat Sveriges bönder miljardbelopp enligt en uträkning från SLU 2015. Det är en av många kostnader som har bromsat lantbrukarnas möjlighet att investera i mer hållbar teknik och lösningar.

Förutom att den svenska vildsvinsstammen varje år förstör mat motsvarande 1,3 miljoner matkassar, hotar målen i den nationella livsmedelsstrategin och skapar irritation hos våra grannländer så är stammen en högpotentiell smittspridare av den afrikanska svinpesten. Skulle den komma till Sverige riskerar hela den svenska grisnäringen att slås ut.

Efter flera års hårt arbete på många plan ser vi nu att något har hänt. Enligt Nationella Viltolycksrådet, som samlar statistik över rapporterade viltolyckor i trafiken, har olyckorna med vildsvin totalt sett minskat med hela 25 procent det senaste året trots att det totala antalet viltolyckor ökade.

– Det betyder inte med säkerhet att vildsvinsstammen har minskat och definitivt inte att skördeskadorna som djuren orsakar har gjort det. Ändå är olycksminskningen en mycket viktig indikator på att något händer runt vildsvinen i landet och det är fullt möjligt att vi för första gången ser frukten av ett gediget samarbete mellan myndigheter, markägare, bönder, beslutsfattare och jägare, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

LRFs förslag om mörkersikte en bidragande orsak till minskningen

LRF har under flera års tid påtalat den eskalerande vildsvinsproblematiken för beslutsfattare. Flera förslag har lagts på bordet och i mars 2020 beslutade Naturvårdsverket om en förvaltningsplan med målen att vildsvinsolyckorna i trafiken och skadorna i jordbruket ska halveras till 2025. Det, tillsammans med regeringens beslut att tillåta jakt med lampa och mörkersikten – en förändring som LRF har föreslagit – har antagligen bidragit till minskningen av antalet olyckor.

Att jaga vildsvin är ett hårt arbete nattetid. Med mörkersikten görs jobbet enklare och effektivare. Ett av länen där vildsvinsolyckorna har minskat mest är i Jönköping. Det är också ett av länen där länsstyrelsen tillsammans med bland andra LRF har initierat Vetlandamodellen där man har mätt skadorna, beräknat kostnaderna och ökat samarbetet.

Även i vildsvinstäta Östergötland, Skåne och Örebro län har vildsvinsolyckorna minskat markant under det senaste året. Även här har samarbete mellan flera viktiga parter samt mätning av skadorna gjort att man tillsammans har hittat olika lösningar på problem.

Fortfarande dubbelt så många som för 10 år sedan

Trots förändringen är problemet med vildsvinsolyckor långt ifrån över och antalet är fortfarande dubbelt så stort som för tio år sedan.

– Vi bönder, markägare, jägare, politiker och myndigheter måste fortsätta att jobba hårt och tillsammans för att fortsätta att få kurvan att peka nedåt så att vi kan nå målet om halverade skador i jordbruket till 2025, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

För att vildsvinsstammen ska fortsätta att minska anser LRF att det måste bli enklare för jägare att sälja vildsvinskött, att utfodringen måste regleras effektivt samt att det ska tillåtas att hitta vildsvin med hjälp av drönare vid jakt. Dessutom måste jaktlagstiftningen moderniseras bland annat på den punkten att det inte ska vara ett jaktbrott att råka skjuta en vildsvinssugga som åtföljs av kultingar.

LRFs förbundsordförande Palle Borgström ser en ljusning i arbetet mot vildsvinsskadorna.

– 2021 var året då vi visade att det var möjligt att påverka olycksstatistiken. Nu gäller det att vi håller i och håller ut, fortsätter med ett gediget samarbete och skapar fler möjligheter för att nå målet om halverade skördeskador till 2025, säger Palle Borgström.