Lantbruket i EU kräver hjälp
Höga gödselpriser och den fördjupade krisen i mejerisektorn stod i fokus när EU:s jordbruksministrar samlades i Bryssel den 30 mars. Ministrarna lyfte hur geopolitisk oro och nya klimatrelaterade handelssystem driver upp kostnaderna och ökar pressen på lantbruket.
Flera länder, däribland Frankrike och Italien, uttryckte oro över att gödsel har blivit mycket dyrare. De pekade särskilt på EU:s så kallade CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), som förenklat uttryck är en slags klimattull på importerade varor som ingår i ETS-systemet (handel med utsläppsrättigheter) om de orsakat stora utsläpp utanför EU. CBAM, som började gälla vid årsskiftet innebär att importerad gödsel har blivit dyrare vilket leder till en alltmer ekonomiskt pressad situationen för lantbrukarna. Frankrike och Italien vill därför att CBAM för gödning tillfälligt pausas eller att lantbrukarna ska kompenseras ekonomiskt. EU-kommissionen avvisade dock kraven på att pausa CBAM-systemet eller att skjuta upp det för just gödning, men meddelade att en särskild handlingsplan för att öka gödseltillgången till konkurrenskraftiga priser för livsmedelsproduktionen är på väg under 2026.
Samtidigt drev Italien frågan om att öka användningen av rötrester från biogasproduktion med stöd från tolv medlemsländer. Rötrester skapas när organiskt avfall bryts ner för att skapa energi, och kan användas som gödsel. Det ses som ett sätt att minska beroendet av importerad mineralgödsel och att bättre återanvända resurser för att nå en cirkulär ekonomi. Flera länder och EU-kommissionen betonade dock att det behövs tydliga regler för att säkerställa att användningen inte skadar miljön eller tillgång på livsmedel.
Även situationen på mjölkmarknaden diskuterades, där sjunkande priser har lett till ekonomiska problem för många lantbrukare. En grupp länder ville att EU skulle ingripa med åtgärder för att stabilisera marknaden. De föreslog bland annat frivillig produktionsminskning, vilket innebär att lantbrukare får ersättning för att producera mindre mjölk för att minska utbudet och effekten blir därmed höjda marknadspriser. De föreslog också privat lagringsstöd, där EU betalar företag för att lagra produkter som smör eller mjölkpulver istället för att sälja dem direkt, samt att använda jordbrukets krisreserv, som är en integrerad del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och den är utformad för att ge snabbt ekonomiskt stöd till lantbrukare vid marknadsstörningar, prissvängningar eller andra kriser. Andra länder och EU-kommissionen var mer försiktiga och menade att marknaden visar vissa tecken på stabilisering, även om situationen fortsatt följs noggrant.
