Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, reformeras regelbundet och arbetet pågår nu inför nästa programperiod som börjar år 2028. En betydande del av jordbruksstöden utgörs av gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd, omfördelningsstöd och ersättning till naturbetesmarker.

Agri Food har analyserat hur förändringar av nivåerna på dessa stöd skulle påverka jordbrukets produktion, konkurrenskraft och miljöpåverkan.

Utgångspunkten är en omfördelning mellan stöd. Agri Food börjar med att först sänka direktstöden inom gårdsstödet och nötkreaturstödet och därefter höja övriga stöd. Analysen görs med simuleringsmodellerna CAPRI och AgriPoliS. Agri Food studerar effekterna för EU och Sverige som helhet men också effekterna i två svenska regioner; slättbygd och skogsbygd.

Deras analys visar att en omfördelning av medel från inkomststöd till kompensationsstöd och betesmarksstöd ger en i huvudsak bibehållen produktion och en bibehållen och i vissa avseenden stärkt konkurrenskraft. När det gäller miljöeffekter ser Agri Food att omfördelningen skulle ge minskade växthusgasutsläpp och en bevarad biologisk mångfald i termer av mer naturbetesmark. Den omfördelning av stöd som de har analyserat innebär i praktiken att högproduktiva regioner får mindre stöd och lågproduktiva större, detta utan alltför stora negativa konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning och med tydliga miljövinster.