Fortsatt hög inflation och därmed fortsatta räntehöjningar. Risk för minskad tillväxt och ökad arbetslöshet. Det är lätt att bli nedslagen i skorna, men det finns även positiva signaler just nu.

Enligt danska Nykredit pekar just nu de flesta fakta i Europa på att det inte längre blir en recession. Det har skett ytterligare förbättringar i Euro-zonens ekonomi den sista tiden. Det är framförallt inom servisesektorn det går bättre medan industrin har en del problem fortsatt.
Detta förklaras med att industrin drabbats hårdare än servisesektorn när det gäller dyr energi. Men nu när priset på energi åter faller tillbaka förväntas även bättringar inom industrin.
Prognosen är att den Europeiska Centralbanken kommer att höja räntorna ytterligare lite till för att få ner inflationen och det samma gäller i Sverige. Dock blir det ingen svensk höjning före april, något en del ekonomer trodde när de negativa inflationssiffrorna presenterades i början av denna veckan.
Dock tror den svenska Riksgälden, som sköter statens upplåning av pengar, att inflationen faller till blygsamma 1 procent redan hösten 2023.
Efter att BNP vuxit med 2,4 procent i fjol är Riksgäldens prognos att BNP minskar med 0,7 procent i år för att sedan öka med 1,3 procent år 2024.
De svenska statsfinanserna som legat på plus i fjol ser enligt Riksgälden ut att få ett underskott på 42 miljarder kronor i år och på 41 miljarder kronor nästa år. Det innebär att svenska Staten måste låna pengar.
Att inflationen faller så kraftigt som Riksgälden prognoserar beror på att myndigheten ser ett kraftigt prisfall på livsmedel då priserna på spannmål, oljeväxter, majs och mejeriprodukter sedan ett halvår har fallit rejält i världen och inom kort kommer det att visa sig även i svenska butiker.