Grunden för en växtföljd är att växter som angrips av samma slags sjukdomar inte ska odlas för tätt efter varandra. Den viktigaste utgångspunkten vid planering av en växtföljd är att få till en bra omväxling mellan olika grödors egenskaper. Med den ökade odlingen av botten- och mellangrödor blir det än viktigare att känna till vilka värdorganismer som kan komma hållas vid liv.  Det så viktiga odlingsuppehållet riskerar annars att utebli och växtföljdens positiva inverkan på gröda och skörd uteblir.

Det skriver Jordbruksverket i en rapport och fortsätter:
Se till att varje gröda får en lämplig plats i omloppet och en passande förfrukt. Då får man en uthållig växtföljd. Låt aldrig växter som angrips av samma sjukdomar följa på varandra då ökar risken för större uppförökning av de jordbundna patogenerna. I fält förekommer de jordbundna patogenerna ofta ojämnt och fläckvis. De uppförökas inuti värdväxten och bildar en överlevnadsstruktur som kan ligga vilande i jorden upp till 20 år.

När växtföljdens huvudgrödor ska samsas med mellangrödor krävs kännedom om de nya arternas egenskaper. Växter i samma familj kan utgöra en brygga för skadeinsekter och sjukdomar till exempel kan den randiga ärtviveln få fler värdväxter och därmed gynnas populationen ytterligare. Ofta säljs flera arter i samma blandning och även så kallade multiblandningar. Var noga med att se vilka arter som ingår i blandningen så de passar in för dina grödor i växtföljden.

Växtföljd med oljeväxter
Förslag på mellangrödor: Bovete, fodervicker, doftklöver/blodklöver och honungsört.

Aldrig: Korsblommiga växter Brassicaceae (kålväxter). Oljerättika, vitsenap och solros ska inte ingå i samma växtföljd som oljeväxter. Dessa arter utgör värdväxter för klumprotsjuka och bomullsmögel. Se upp med spillrapsplantor efter skörd.

Växtföljd med trindsäd, ärter och åkerböna
Förslag på mellangrödor: Oljerättika, bovete, vitsenap och honungsört.

Aldrig: fodervicker, luddvicker i en trindsädesväxtföljd de utgör värdväxter för rotröta och Phypthora Pisi.

Växtföljd med oljeväxter och trindsäd
Förslag på mellangrödor: Bovete, honungsört, råg och doftklöver/blodklöver.

Risker i spannmålsväxtföljder
Purrhavre – rödsotvirus via bladlöss, nematoder.
Rajgräs – samma svampsjukdomar som flera spannmålsgrödor.

Potatis i växtföljden
Rhizoctonia solani är en skadesvamp på potatis som orsakar groddbränna, lackskorv och missformade knölar. Den kan fortleva som mycel på växtrester och som sklerotier i marken och sprids med lackskorvsmittat utsäde. Svampen orsakar både skördeminskning och kvalitetsbortfall. I Ulla Bångs projekt med sanerande grödor mot marksmitta av Rhizoctonia solani 2010 framgår att arter inom släktet Brassicaceae, dit bland annat  kål, raps och senap hör, är sanerande. Råg hade också sanerande egenskaper. Rajgräs har i Bångs studier visat sig gynna organismen. Även ogräs som nattskatta, kvickrot, svinmålla, penningört och lomme utgör värdväxt. Havre som förfrukt förefall öka andelen missformade knölar.

Förslag på mellangrödor i en potatisväxtföljd: bovete, oljerättika, vitsenap, calientes senap och råg. I Canadensiska studier har man funnit att knäpparlarver missgynnas av bovete och även av caliente senap och brun senap.

Aldrig i en potatisväxtföljd: Rajgräs ska inte odlas i växtföljder med potatis för att minimera risken för groddbränna (Rhizoctonia Solani). Honungsört är värdväxt för Sclerotinia minor Rhizoctonia solani och Tobacco rattlevirus TRV-virus.

Nematodsanering med brassica arter
Flera arter inom familjen Brassicaceae (kålväxter) är möjliga som sanerare av växtskadegörare som överlever i jorden. Oljerättika (Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.), vitsenap (Sinapis alba L) och s.k Caliente- eller sareptasenap (B. juncea) är de lämpligaste. Dessa mellangrödor används både som sjukdomssanerare, fånggrödor, gröngödslingsgrödor och strukturförbättrare.

Vid nematodsanering är det viktigt att det sker en omvandling av brassicaarternas glukosinolater till isotiocyanater. Ju större biomassan är att bruka ned desto bättre. Högst isotiocyanat-innehåll är i begynnande blomning. För att få in isotiocyanat-halterna i jorden och därmed få stor effekt av bioångningen är det viktigt att biomassan sönderdelas väl och att den nedbrukas omedelbart i jorden. För nematodsanering är multiresistenta sorter lämpligast, exempelvis Defender och Terra Nova.