En mellangröda kan samla ihop upp till 200 kg N, det visar danska försök. Samtidigt kan en mellangröda sanera för sjukdomar, konkurrera ut ogräs samt öka markens mullhalt.

Allt sammantaget lägger således grunden för en ökad skörd i efterföljande gröda för avsalu.
Lantbrukarna ska välja mellangröda efter behov. Baljväxter samlar mest kväve medan oljeväxter som oljeräticka luckrar jorden bra med sin kraftiga rot samt bidrar till mer humusämnen i jorden så mängden grönmassa blir stor.
Hur mycket kväve en mellangröda samlar in varierar stort från 20 till 200 kg N per hektar och lantbrukaren kan räkna med att hälften av detta blir tillgängligt kommande vår.
Etableringen är viktig och ska planeras i god tid. Etableringsmetod väljs efter tidsåtgång och maskinkapacitet på gården. Att sprida ut utsädet till mellangrödan med en centrifugalspridare i spannmål en månad före skörd är inte bara billigt, det medför att arbetet utförs vid en tid på året då arbetsbehovet är lite mindre i växtodlingen.
Lantbrukare som odlar potatis och/eller sockerbetor bör välja mellangrödor som sanerar sjukdomar i dessa odlingar.
I majs kan mellangrödan etableras i gångarna samtidigt som majsen sås.