Betesskador på ungskog är ett av de största problemen för att få upp ny tallskog av hög kvalitet efter avverkning. Skogsstyrelsen satsar nu sju miljoner kronor under 2021 på att genom arbetsmetoden ”Mera tall” få bättre balans mellan skog och vilt. Sveaskog har länge haft målsättningen att sätta just tall på tallmark och har sett en positiv utveckling.

– Det klassiska är att man skyller problemen på någon annan. Med ”Mera tall” försöker vi samverka för att hitta en långsiktig lösning som både jägare och skogsbruk kan acceptera. Vi sätter mer tall och jägarna hjälper till med att hålla nere älgstammen och vi ser att det fungerar, säger Anna Stridsman, skogsvårdschef för Sveaskog i södra Sverige.

Problematiken är känd. För att undvika betesskador på den uppväxande ungskogen har många små och stora skogsägare satt gran, även på torrare marker där tallen normalt trivs bäst. Det har inneburit ett skogslandskap som är mer känsligt för stormar, torka och insektsangrepp. Dessutom leder en hög andel gran i landskapet till mörkare skogar med mindre bärris på marken vilket i sin tur leder till mer bete på tallungskogarna då bärris är en viktig del av klövviltets föda.Ur denna verklighet har projektet ”Mera tall”, under ledning av Skogsstyrelsen, vuxit fram. Grunden är att nå en samsyn i skogen, där skogsägare uppmuntras att föryngra med tall och jägarkåren jobbar för att hålla viltstammen i balans.

Precis som andra skogsägare har även Sveaskog historiskt satt en del gran på tallmark. Men under det senaste decenniet har andelen tall på bolagets marker i södra Sverige ökat rejält. Det syns även tydligt hos plantleverantören Svenska Skogsplantor, ett affärsområde inom Sveaskog. 2008 stod tallplantor för nio procent av Svenska Skogsplantors plantförsäljning i Götaland. 13 år senare står tall för runt 40 procent av försäljningen i Götaland. En stor del av leveransen går till Sveaskog.

– Vi har sett en tydlig ökning av tall för varje år, och vi planerar för ytterligare ökad tallandel 2021 och 2022. Detta mot bakgrund att efterfrågan varit större än tillgången i Götaland och Svealand de senaste åren. Eftersom vi ligger minst 20 månader före med vår planering, gäller det att ha ett förankrat kundsamarbete för att balansera utbud och efterfrågan, säger Peter Melin, resultatområdeschef för södra Sverige hos Svenska Skogsplantor.

Anna Stridsman, skogsvårdschef för Sveaskog i södra Sverige, bekräftar bilden.

– I Kronobergs län, där ”Mera Tall”-projektet, startade har vi sett fina resultat av samarbetet. Tallandelen har ökat och betesskadorna har minskat. Idag föryngrar vi, i Götaland och Svealand, i princip all mager mark och cirka hälften av mellanboniteterna (mark som passar för både tall och gran) med tall.