För den svenska livsmedelsindustrin präglades tredje kvartalet 2019 av god tillväxt på hemmamarknaden, ökande export och stigande råvarukostnader.

Livsmedelsföretagens konjunkturbrev visar att den positiva tillväxten under årets andra kvartal fortsätter även under det tredje, uttryckt i index 65. Sedan Livsmedelsföretagen började mäta utvecklingen för 10 år sedan har det bara hänt tre gånger tidigare att försäljningsindex överträffat värdet 60 minst två kvartal i följd.

− Uppenbarligen har svenskproducerade livsmedel fortsatt vind i seglen. Nu får vi se om årets avslutande och viktigaste kvartal stänger lika starkt. Företagens försäljningsprognos för det kommande halvåret talar dessvärre inte för att så blir fallet. Men skulle Q4 utmärka sig och öka mer än halvårsprognosen kan det ses som ett kvitto på att branschen lyckas hävda sig i en extremt konkurrensintensiv sektor, där importandelen sedan Sveriges EU-inträde 1995 ökat från 20 procent till 50 procent, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Den svenska livsmedelsexporten ökade också under tredje kvartalet, uttryckt i index 61. Årets inledande kvartal började dock mer trevande på exportsidan och det sätter fortfarande spår i statistiken. Värdemässigt märks en tydligare uppgång av svensk livsmedelsexport, vilket hänger samman med en allt svagare krona.

− Så här långt under året visar SCB:s exportstatistik en uppgång för livsmedel på cirka 6,2 procent. Om tillväxten håller i sig året ut skulle det totala exportvärdet för svenska livsmedel 2019 uppgå till ca 53 miljarder SEK. Ska vi nå målet om 100 miljarder SEK i exportvärde till år 2025 måste tillväxttakten öka till ca 11 procent per år. Det vore en bedrift men långtifrån omöjligt. Från mitten av 90-talet och sex år framåt låg den genomsnittliga exporttillväxten på just 11 procent per år, säger Carl Eckerdal.