Räntan slår igenom i arrendepriserna. Den analysen gör föreningen Sveriges Jordbruksarrendatorer som kommenterar Jordbruksverkets undersökning avseende arrendepriser i Sverige. Denna publicerades på Lantbruksnytt den 1 mars.

Fredagen den 28 februari släppte Jordbruksverket sin undersökning avseende arrendepriser för jordbruksmark 2024. SJA har gjort en första analys på den officiella statistiken och lämnar här sina kommentarer.
Sveriges Jordbruksarrendatorer vill först rikta ett tack till Jordbruksverket, SJV, och dess ansvariga Ylva Olsson för det engagemang som SJV visar i att undersöka arrendepriserna i Sverige. SJV har en lång mätserie och en oberoende ställning vilket leder till att undersökningens resultat är upplevs som relevant av marknaden.
SJA är något oroade över att det är en sämre svarsfrekvens i årets undersökning vilket leder till ett sämre statistiskt underlag.
SJV använder sig av tre definitioner av mark i deras undersökning. Jordbruksmark, vilket är en sammanslagning av åkermark och betesmark, åkermark och betesmark. Det är viktigt att man är noggrann när man utläser värdena inom respektive segment. När det gäller exempelvis betesmark så räknar SJV endast på ett pris för hela riket och delar ej upp priset regionalt vilket man gör i övrigt.
Man måste vara försiktig när man som enskild markägare och arrendator utläser statistiken inom sitt område då det kan vara stora variationer utifrån de lokala förutsättningarna.
Prisutvecklingen avseende åkermark följer de senaste årens trend. SJA är dock förvånade över att den kraftiga justeringen avseende stödnivån för gårdsstöd inom ramen för den nya CAP-perioden inte avspeglar sig i arrendepriserna för 2023 och 2024.
De drivkrafter som vi anser håller uppe arrendepriset i denna period är det högre ränteläget och den fortsatta strukturomvandlingen. Även om ägande av mark och brukande av mark är två helt skilda saker ser vi att de högre räntekostnaderna har transporterats ut på arrendenivåerna. Mer rationellt brukande av åkermarken och en iver över att skapa större produktionsenheter driver också upp arrendepriserna.
– Vi uppmanar alla som står i begrepp att nyteckna arrenden att verkligen räkna på arrendeställets avkastningsförmåga och att man som enskild företagare väger det mot sina egna lönsamhetsmål, säger Carl-Fredrik Svederberg, ordförande för SJA.
Föreningen noterar också att SJV inbegriper ”gratisarrende” i statistiken. Enligt SJA finns det inget som heter ”gratisarrende”. Enligt Jordabalken är det ett arrendeförhållande om man vederlägger en avgift för upplåtelsen av marken. En sådan upplåtelse kan vara att markägaren erhåller EU-stödet för marken. Vi ställer oss mycket tveksamma till dessa upplåtelser och hur det påverkar statistiken.
– Det är viktigt att den relativt goda lönsamheten inom animalieproduktionen inte kapitaliseras i form av högre arrendepriser utan att det går till att stärka företagens resiliens mot sämre tider, säger Carl-Fredrik Svederberg.
Föreningen noterar också att arrendepriserna ökar något i slättmark i jämförelse med skogsbygd. Här tror vi generellt att viltproblemen är något lägre i de större slättbygderna än i skogsbygderna, även om det lokalt kan finnas stora problem med både klövvilt och fågel.
SJA genomför regelbundet egna arrendeprisundersökningar inom medlemskåren. Dessa interna undersökningar stämmer tämligen väl med SJVs undersökning, men vi ser större lokala variationer utifrån att våra undersökningar har en högre upplösning än SJVs.