Ryssland minskar planen för höstsådden av höstgrödor med en miljon hektar, samtidigt som sådden ligger efter fjolårets takt. Enligt experter kan den mindre arealen och en svagare odlingsintensitet minska nästa års spannmålsskörd med 2,5–3,5 miljoner ton.

Utsikterna för den ryska spannmålsproduktionen 2027 har blivit mer osäkra. Det ryska jordbruksministeriet har sänkt målet för höstsådden från 20 till 19 miljoner hektar, samtidigt som de senaste uppgifterna visar att arbetet fortfarande går långsammare än i fjol. Nedjusteringen framgår av en rapport från Rysslands centralbank, publicerad den 14 oktober. Banken pekar på både väderproblem och stigande kostnader inom lantbruket som riskfaktorer för nästa års produktion. Enligt uppgifter från den ryska lantbrukstidningen Krestjanskije Vedomosti hade 14,85 miljoner hektar höstgrödor såtts den 21 oktober. Vid samma tidpunkt i fjol var arealen 15,4 miljoner hektar. Sådden ligger därmed omkring 550 000 hektar efter fjolårets nivå, trots att det officiella målet redan har sänkts. Risk för flera miljoner ton lägre skörd Den ryske lantbruksexperten Aleksandr Korbut bedömer att det blir svårt att hämta in hela eftersläpningen när den optimala tiden för höstsådd passerar. I ett optimistiskt scenario uppskattar han att den slutliga sådda arealen kan bli 1,25–1,75 miljoner hektar mindre än planerat. Det är framför allt veteodlingen som riskerar att påverkas. Enligt Korbut kan ett sådant arealbortfall, i kombination med mindre intensiv odling, minska den totala spannmålsproduktionen med omkring 2,5–3,5 miljoner ton under 2027. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet kring konsekvenserna. Både den slutliga sådda arealen och hur grödorna klarar vintern kommer att få avgörande betydelse för nästa års skörd. Ansträngd ekonomi pressar lantbrukarna Problemen beror inte enbart på vädret. I sin rapport framhåller centralbanken att lantbrukarna möter kraftiga kostnadsökningar för bland annat diesel, gödsel, utsäde och underhåll av lantbruksmaskiner. Samtidigt pressas många producenter ekonomiskt av låga spannmålspriser. Redan i september varnade analysföretaget SovEcon för att höstsådden låg på den lägsta nivån för årstiden sedan 2013. Den 18 september hade 6,1 miljoner hektar såtts, jämfört med 7,1 miljoner hektar ett år tidigare. Det motsvarade en eftersläpning på 14 procent jämfört med föregående år och 25 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. SovEcons vd Andrej Sizov pekade samtidigt på att vetepriserna i delar av Ryssland låg 20–30 procent under den nivå som krävdes för att täcka produktionskostnaderna. Den svaga lönsamheten kan få lantbrukarna att både minska vetearealen och spara på insatsvaror. Därmed riskerar produktionen att påverkas av såväl färre odlade hektar som lägre skördar per hektar. Staten överväger ytterligare stöd Situationen har fått de ryska myndigheterna att överväga ytterligare ekonomiskt stöd till lantbruket. Enligt centralbankens rapport undersöker regeringen möjligheten att införa ett hektarbaserat stöd som ska kompensera för en del av kostnaderna för att etablera höstgrödor. Centralbanken framhåller samtidigt att lantbruket generellt har tillgång till de produktionsmedel som behövs. Problemen handlar i högre grad om de stigande kostnaderna och företagens ekonomiska situation. Banken varnar också för risker kopplade till frost, tidigt snöfall och vattenmättade fält, vilket kan begränsa möjligheterna att hämta in förseningarna. Utvecklingen är betydelsefull för den internationella spannmålsmarknaden eftersom Ryssland är en av världens största veteexportörer. Om de mindre såarealerna leder till en lägre skörd 2027 kan även den mängd vete som landet har tillgänglig för export minska. Det är dock för tidigt att bedöma hur stor effekten blir. Samtidigt väntas Ryssland få en stor spannmålsskörd under 2026. Enligt jordbruksministeriets prognos, som återges i centralbankens rapport, kan årets totala spannmålsproduktion uppgå till omkring 140 miljoner ton. Det är därför framför allt utsikterna för nästa års produktion som nu väcker oro. Hur stort bortfallet blir beror på hur mycket av höstsådden lantbrukarna hinner genomföra och hur grödorna klarar övervintringen.