ANNONS

Svenska matjordar blir allt bördigare

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

Situationen för den svenska åkermark är bättre. Det beror till stor del på en ökad odling av gräs till betande djur som leder till ökad mullhalt.

Förstörelsen av ömtålig och viktig åkermark sker i ett rasande tempo i Europa. Varje sekund förstörs 24 kvadratmeter oersättlig odlingsjord när åkermark bebyggs, försaltas, förorenas, packas eller eroderas genom vatten och vind.

Greppa Näringen, ett projekt mellan LRF, Jordbruksverket, rådgivningsorganisationerna och länsstyrelserna, arbetar med klimat- och miljörådgivning till lantbruket. I sin nya rapport visar Greppa Näringen att en ökande mullhalt genom ökad inlagring av kol också ger ekonomiska fördelar i form av bördigare jordar.

– Grödval, fånggröda, stallgödselanvändning och andel halm som lämnas kvar på fältet är exempel på åtgärder som kan öka både kolinlagringen och gårdens ekonomiska netto, säger Emma Hjelm, expert på rådgivningen om bördighet inom Greppa Näringen, som tillsammans med Hans Nilsson tagit fram rapporten.

Hos hälften av de nästan 500 besökta gårdarna med högst kolinlagring blev tillskottet i genomsnitt nästan 400 kilo kol per hektar och år om lantbrukaren genomför de råd som föreslogs vid rådgivningen. På många gårdar – de med mullhalter under 3,4 procent – skulle det innebära runt 5 procent skördeökning i växtföljden på tio års sikt.

Trots att mullhalten ökar och jorderosionen i Sverige är lägre än på många andra håll i Europa, så finns ändå hot mot den svenska matproduktionen:

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

  •  Jordbruksmark som exploateras kan inte återskapas
  •  På 50 år behöver livsmedelsproduktionen fördubblas för att försörja världens befolkning och det är därför viktigt att åkermark inte exploateras i strid med miljöbalken.
  •  Kommunerna behöver mer hjälp och handfast handledning för hur de ska göra avvägningar mellan olika intressen.
Relaterade artiklar