Rappssådd är den etablering som normalt sett tvingar lantbrukaren till störst kompromiss. Tiden står mot bästa jordbearbetning och såsystem. Men jordens struktur före bearbetning är sannolikt av största betydelse för val av strategi.

Under senare år har flera försök utförts med många olika sätt att bearbeta och så raps. Såväl i Sverige som i Danmark har man jämfört från ytterligheterna direktsådd, kultivatorsådd till sådd med alvluckrare samt konventionellt med plöjning, återpackning, harvning och sådd.
Enligt Hans Erik Larsen, rådgivare på Agrogården i Ringe, Danmark visar försöken att inget av systemen är klart bäst utan vart och ett har sina för- och nackdelar. År 2007 gav rapsen som såddes i Danmark med tallrikssåmaskin bäst avkastning och ju djupare man bearbetat före dess tu större skörd.
Men skillnaden mellan det högst avkastande, plog och rapid, och enbart bearbetning 20 centimeter med kultivator och sådd med rapid skilde endast drygt 100 kilo.
– Om man har rent från ogräs betalar inte skördeökningen plöjningen, men har man mycket ogräs kan plöjningen sänka kostnaden för ogräsbekämpning med lika mycket. Då ska man alltså plöja, konstaterar Hans Erik Larsen.
Att bearbeta grunt före sådd, exempelvis med kultivator, gav dåligt resultat i Danmark men i Sverige är det tvärt om.
I försök som SLU varit delaktiga i 2008 visar det sig att rapssådd med kultivator gav högst skörd oavsett om man bearbetade djupt eller grunt.
Avkastningen låg runt 3 300 kilo per hektar för båda vilket var 300 kilo mer per hektar jämfört med det plöjda ledet.
Förutom att direktsådd verkar ge sämst skörd i alla lägen säger resultaten av dessa försök egentligen bara en sak. Det är mycket svårt att i förväg veta vilket som är bäst.
Troligtvis ska man gå ut med en spade i fältet före skörd av årets gröda. Gräva ett hål i marken och bilda sig en uppfattning om hur mycket fältet behöver luckras före sådd av raps samma höst.
Ett sätt som testats på flera håll de senast åren är att så raps med frösåmaskin monterad på en alvluckrare.
Bearbetning, sådd och återpackning efter varje rad sker då i ett moment. Man tjänar tid jämfört med plogen och får ändå en perfekt bearbetning.
I försöken har dessa parceller oftast de kraftigaste plantorna i maj och juni, men har sällan gett den största skörden.
– Det gäller således att inte låta sig luras enbart av kraftiga plantor på försommaren, säger Hans Erik Larsen.
Det finns även en annan form av problem med försök och det är såtidpunkten.
I praktiken ska ju ett direktsått rapsfält sås några dagar tidigare än om det plöjs, harvas och sås. Det är ju just därför man direktsår, för att tjäna tid. Men om parcellerna sås samma dag får ju det plöjda ledet en missvisande fördel.
Att etablera höstraps med en frösåmaskin monterad på en kultivator innebär dock ingen försening i tiden och därför är den jämförbar med direktsådd i försök.

Rapssådd med kultivator och pneumatisk frösåmaskin gav större skörd och snabbare sådd enligt SLU försök i fjol.