Vid nuvarande torka är det en stor fördel för de lantbrukare som har möjlighet att bevattna. Men det gäller att utnyttja dropparna så de får maximal effekt.

Med sensorteknik kan det aktuella vattenbehovet i fält uppskattas och när det är gjort är det viktigt att det blir tillfört rätt mängd.
Är behovet 25 mm är det lika fel med 35 som med 15.
Rampbevattning ger jämnast nederbörd över fältet men storspridare är vanligare och enklare att arbete med.
Spridaren ska vara inställd så den arbetar cirka 180° av en cirkel. Går spridaren runt blir det dubbelt så mycket nederbörd mitt i draget jämfört med i ytterkanterna. Det kan vara frestande att köra runt för att även erhålla vatten på vändtegen men i sådant fall är det bättre att dra ut bevattningen på enbart vändtegen i ett sista drag på fältet. För- och efterbevattning, det vill säga spridaren står ett antal minuter på samma ställe i början och slutet av draget.
Det är även viktigt att munstycket är i bra skick. Oavsett det är i plast eller aluminium så ska det kontrolleras så den invändiga ytan är glatt.
Munstycken i plast får efter hand repor medan de i metall korrigerar och får en ojämn yta. Detta stör flödet och kastlängden reduceras.
Det är även viktigt att ha en långsiktig strategi för bevattning och eventuell ombyggnad sker med fördel på hösten då bevattningssäsongen slutar och man har i färskt minne vad som fungerade sämre.
Frekvensstyrda elpumpar kan minska energiförbrukningen väsentligt i anläggningar som kör med flera maskiner.
Att ha pumpar i båda ändar av en bevattningsstam ger ett jämnare tryck och flöde. Det kan som exempel vara en sjöpump i den ena änden och en borra i den andra. Flera pumpar kan med fördel arbeta mot varandra på en stamledning och starta vid olika tillfällen.
Att samla överskottsvatten i den damm tidigt på våren då det ofta finns ett överskott på vatten innebär stora fördelar då detta vatten kan användas till bevattning under sommaren samt att näringsförluster via dräneringsvatten på våren minskar.
Är bevattningsbehovet större än kapaciteten gäller det att prioritera rätt. Vilka grödor är viktigast att bevattna? Vilka har störst värde? Hur klarar sig grovfoderförsörjningen på gården?

I Sverige finns det gott om såväl yt- som grundvatten och på de flesta lantbruk är bevattningen en möjlighet. Bevattning är lönsam de flesta år, även de med normalt väder. Vall är den enskilda gröda som enligt forskning svarar bäst ekonomiskt på bevattning och är en stor gröda i Sverige.
Vilken teknik som ska väljas beror på gårdens storlek och fältens arrondering. Klassiska utdragningsmaskiner passar bäst på fält som är rektanglar eller kvadrater medan en pivotanläggning eller en vandringsmaskin klarar mer oformliga fält på ett bra sätt.