Arrendepriserna på jordbruksmark fortsätter att stiga. Det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark var knappt 2 000 kronor per hektar 2024. Jämfört med 2010 har arrendepriserna för både åkermark och jordbruksmark ökat på riksnivå med knappt 600 kronor.

Det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark, som består av åkermark och betesmark, var knappt 2 000 kronor per hektar 2024. För åkermark var genomsnittspriset knappt 2 100 kronor och för betesmark ungefär 700 kronor per hektar. Jämfört med 2010 har arrendepriserna för både åkermark och jordbruksmark ökat med knappt 600 kronor per hektar på riksnivå. Priserna har beräknats på marknadsmässiga avtal inklusive gratisarrenden. Avtalen kan innehålla mer än mark, till exempel byggnader och maskiner.

Det finns en osäkerhet i resultaten vilket medför att det endast är på riksnivå och för produktionsområde Götalands mellanbygder som det finns en statistisk säkerställd skillnad mellan 2010 och 2024. I figuren nedan redovisas arrendepriser på åkermark inklusive osäkerhet i resultaten. På riksnivå innebär osäkerheten att genomsnittet med säkerhet ligger inom intervallet 1 900–2 230 kronor per hektar.

Högst genomsnittligt arrendepris finns i Götalands södra slättbygder. I detta området är priset för åkermark, inklusive gratisarrende, drygt 4 600 kronor och för jordbruksmark drygt 4 500 kronor. Det är cirka 13 gånger så högt som i Övre Norrland där genomsnittspriset för både åker- och jordbruksmark är drygt 300 kronor.

Gratisarrenden påverkar genomsnittspriserna
Arrendepriserna baseras på både arrendeavtal med avgift och de utan avgift, så kallade gratisarrenden. Totalt är det cirka 15 procent av avtalen som är gratisarrenden, men det skiljer sig en del mellan södra och norra Sverige. I södra delarna är det bara några procent som är gratisarrenden medan det i norra Sverige är över 40 procent.

Det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark för riket, inklusive gratisarrende, var knappt 2 000 kronor per hektar 2024. Priset som beräknats enbart på arrendeavtal med avgift var ungefär 2 100 kronor. Det motsvarar en skillnad på 6 procent. Skillnaden är olika stor beroende på var i landet det är. I södra Sverige där bara ett fåtal procent av avtalen är gratisarrenden är det ingen procentuell skillnad mellan priserna. Däremot är skillnaden 36 procent i norra Sverige.

Byggnader och maskiner kan påverka priserna
Arrendeavtalen kan bland annat innehålla ekonomibyggnader, anläggningar, maskiner och bostadshus. Det kan påverka arrendepriserna. I 92 procent av avtalen ingår endast mark, en ökning sedan 2022 då motsvarande andel var 83 procent. Skillnaden beror främst på att stödrätter påverkade priserna i 13 procent av avtalen 2022 och att stödrätterna togs bort från och med 2023.

På riksnivå påverkar maskiner, byggnader och anläggningar för jordbruksverksamhet ungefär 5 procent av arrendeavtalen. I 3 procent av avtalen är det något annat som påverkar arrendepriset, till exempel bostadshus. I östra delarna av Sverige påverkas arrendepriserna i 12 procent av avtalen medan motsvarande siffra i norra Sverige endast är någon procent.

Mer om statistiken
Resultaten baseras på en frivillig undersökning som skickades till 1 800 jordbruk i oktober 2024. Vi efterfrågade uppgifter om upp till åtta arrendeavtal för varje jordbruk. Svar från ungefär 52 procent av jordbrukarna är underlag till resultaten. Resultaten för 2024 baseras på uppgifter om ungefär 2 300 avtal som ansågs vara marknadsmässiga.

Priserna i statistiken är inte inflationsjusterade.