Biogasanläggningar jagar idag energirika material för att få högre gasproduktion. Men trots att kycklinggödsel är energirikare än t ex nötgödsel används det sällan vid biogasproduktion. Orsaken är delvis att kycklinggödsel innehåller höga halter av kväve och lignocellulosa, vilket innebär risk för ineffektiv nedbrytning och mindre biogas än förväntat. Nu har dock forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet funnit att tillsats av järnklorid i rötkammaren gör att man fullt ut kan uppnå förväntad biogasproduktion vid rötning av kycklinggödsel.
Forskarna testade tre olika metoder för att höja biogasproduktionen i tre laboratorierötkammare med en blandning av nötflytgödsel och kycklinggödsel, där halterna av ammoniumkväve och svavelväte båda var mycket höga och där metanproduktionen hade sjunkit 20-45 procent i förhållande till vad som var förväntat. Den första metoden var att tillsätta järnklorid, den andra att tillsätta spårmetaller och den tredje att värmebehandla gödseln vid 65 grader under en timme.
Det som fungerade bäst var tillsats av järnklorid. Med tillsats av järnklorid kunde processen drivas stabilt vid så hög kycklinggödselinblandning att cirka 70 % av biogasen kom från kycklinggödsel utan färskvattenspädning. Slutresultatet blev att det var möjligt att producera 30 % mer biogas per reaktorvolymsenhet än vid traditionell flytgödselrötning.
– Vi vet inte säkert varför järnklorid stimulerade biogasprocessens effektivitet, men det kan vara så att järnklorid ökade tillgängligheten av de spårmetaller som fanns i den gödselblandning som rötades. Spårmetaller behövs för att bygga upp nya anaeroba mikroorganismer som gör biogas av det organiska materialet, säger Mats Edström, forskare vid JTI.
Tillsatsen av järnklorid sänkte halten svavelväte i biogasen, något som troligen inverkade på tillgängligheten av metallerna. Höga halter av svavelväte i rötkammaren kan också i sig ha bidragit till en hämningen av biogasprocessen. Forskarna fann att huvudorsaken till att biogasprocessen hade saktat av, var en försämrad nedbrytning av lignocellulosa i form av hämmad hydrolys. Lignocellulosa finns i växtmaterial och därmed i kycklinggödselns sågspånströ.
– Om biogasproduktionen sjunker i samband med rötning av ett substrat som innehåller mycket lignocellulosa, och det finns en misstanke om en hämning av nedbrytningen, kan det vara värt att tillföra både järnklorid och spårmetaller för att få en snabb återhämtning, tipsar Mats Edström.
När rötningsprocessen sedan har återhämtat sig kan man fasa ur antingen spårmetallerna eller järnkloriden och avvakta vilken effekt detta får.
Järnklorid är ett frätande och starkt korrosivt ämne som inte ska komma i direktkontakt med metall, och som måste hanteras med försiktighet så att hud, ögon, luftvägar och mun skyddas.