Med den rubriken blev jag antagligen ovän med 90 procent av lantbrukarkåren och med hela LRF. Då Palle Borgström, LRF:s styrelseordförande kritiserade riksbanken den 8 maj i år för att inte sänka räntan ytterligare nu när inflationen ligger runt målet 2 procent.

Men vänd på steken. Styrräntan är i dag 2,25 procent vilket innebär att det går att låna pengar strax under 3 procent med vettiga säkerheter. För att personer med kapital ska vilja placera dem i räntor måste de få lite betalt och då är nollränta inte att rekommendera. Och vi behöver ju få in kapital till systemet från dem som har pengar! Sett i ett historiskt perspektiv är dagens räntenivå inte stor. Nästa räntebesked från Riksbanken kommer den 18 juni och många ekonomer tror på en sänkning med 0,25 procent då och eventuellt ytterligare en lite senare i år.

Motivet för att sänka räntan är att få igång fler investeringar och få fart på konjunkturen. Och det stämmer nog. Dessutom får alla vi som äger börsnoterade aktier en kursuppgång så fort det är tal om räntesänkningar. Alla som lånat pengar får minskade räntekostnader, och för lantbruket som kollektiv innebär varje sänkning med 0,25 procent totalt sett knappt 7 miljarder kronor i minskade räntekostnader per år. Mycket pengar, så man förstår Palle Borgström på ett vis. Alla vinner således kortsiktigt, till och med bankerna. Bankerna tjänar pengar när räntan ändras, det spelar ingen roll om den går upp eller ner, men de tjänar visserligen mer när den stiger.

Men om man ser i ett längre perspektiv. Vad innebär en räntesänkning?
Risken för inflation ökar och med tanke på det geopolitiska läget är det kanske dumt att då sänka räntan och öka den risken. Även om vi nu ligger på inflationsmålet med nuvarande ränta, ja låt då räntan ligga kvar. Minskad ränta innebär ögonblickligen att fastigheter, skog, lantbruk, med mera stiger i pris. Vi bygger på den bubbla som vi ju är så rädda för, nämligen att värden i fast egendom stiger för mycket i pris och plötsligt blir det en krasch.
Jag har skrivit det i många debattartiklar förr. Vi i väst har levt över våra tillgångar i trettio år.

Det finns ingen enkel lösning med räntan upp eller ner för att rädda oss nu, det blir lite sämre tider och fler konkurser samt fler arbetslösa. Det är ett faktum. Ökad produktion och konsumtion innebär ökad inflation. Sänkt ränta innebär sannolikt sänkt växelkurs för den svenska kronan, vilket även det driver inflation via importen.

Att hålla räntan oförändrad när övriga regioner runt oss sänker räntan innebär sannolikt en stärkt svensk krona. Det blir visserligen negativt för svensk export, men å andra sidan är den svenska kronan lågt värderad om man tittar tillbaka ett decennium eller två.

Så till dig Erik Thedéen och din Riksbanksstyrelse:
Håll ut trots all den kritik ni kommer att få. Håll räntan oförändrad även framåt.