Studiecirklar och 20 möten om dikesunderhåll med cirka 600 lantbrukare har lett till att 150 till 300 markavvattningsföretag har aktiverats. Nu berättar Länsstyrelsen i Västra Götaland och LRF hur de har gjort.

Som många vet finns det ett stort antal markavvattningsföretag i Sverige och många av dem är inte aktiva och saknar styrelser. Skälen att aktivera markavvattningsföretag är flera. Ett inaktivt dikningsföretag kan betyda att dikena underhålls för lite och det finns ofta redan en underhållsskuld.
Behovet av olika typer av åtgärder för både klimatanpassning och för vattendirektivet kräver en närvarande lokal förvaltning. För vattendirektivet kan det vara frågan om saker som död ved i vattnet eller träd som beskuggar och sänker temperaturen i vattnet. För klimatanpassning kan det, förutom vanligt underhåll, handla om tvåstegsdiken som ökar kapaciteten vid högflöden.
På Länsstyrelsen i Västra Götaland har Åsa Käck och Kristian Jochnick arbetat med ett projekt tillsammans med Christer Jansson på LRF i Västra Sverige, här presenterat av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.
– Sedan 2021 har vi genomfört ett 20-tal träffar med i medeltal 30 deltagare på träffarna. Det har alltid varit mycket fokus på växtnäring och växtskydd. Men en av grundparametrarna för en stabil produktion är ändå vatten. Varken för mycket eller för lite är bra, , berättar Åsa Käck .
Det aktuella projektet föregicks av en satsning på studiecirklar om samma fråga som Jordbruksverket bekostade. Och båda projektet har gett resultat.
– En grov uppskattning är att 150-300 markavvattningsföretag har aktiverats. Jag har fått ca 20 samtal om året där markägare vill ha hjälp med att aktivera markavvattningsföretag, berättar Christer Jansson.

Samarbete och kostnader
Alla tre betonar att det är viktigt att LRF och länsstyrelsen drar åt samma håll och trycker på vikten av att diken underhålls på rätt sätt både för produktionen och miljön.
– Vi kompletterar varandra kunskapsmässigt. Samarbetet med Christer har också bidragit till att vår kompetens har ökat. Christer har arbetat med frågorna under många år och har många praktiska exempel att relatera till, förklarar Åsa Käck.
När det gäller kostnaderna lägger Länsstyrelsen i genomsnitt 30 till 35 timmar för en träff. Utöver det tillkommer tid för LRF och Gröna möten som har varit med och arrangerat.

Vad har ni för råd till andra som vill göra något liknande?
Det är ett viktigt ämne att lyfta och behovet av underhåll är stort. Kurser och träffar kommer att öka medvetenheten. Efterfrågan på rådgivning, både per telefon och i fält, har ökat speciellt direkt efter en kurs. En av anledningarna är troligen att när lantbrukarna har fått ett ansikte på en person så är det lättare för dem att ta kontakt.
– När man har börjat underhålla diken i ett område så sprider det sig i bygden. Vi har även märkt att karaktären på frågorna har ändrats över tid. De har blivit mer specifika och komplexa. Det gör att man alltid får lära sig något nytt, säger Christer Jansson.
Behovet av att underhålla och förnya täckdikningen är också stort. Även här har vi gjort insatser i form av kurser och rådgivning.
– Det är inspirerande med en fråga som väcker mycket engagemang. Det brukar alltid komma mycket folk på träffar som handlar om markavvattning. Planen är att fortsätta med både kurser och rådgivning, behovet är stort, avslutar Åsa Käck.